Träd första hjälpen vid översvämningar

Åre augusti 2023. Dramatiska inspelningar visar hur kraftiga skyfall får vattendraget i centrala Åre att svämma över. Vattnet forsar fram längs gatorna och jord, stenar och träd skjuter fram som projektiler i strömmen. När stormen har lagt sig kommer kritiken: skidorten har prioriterat turisterna framför miljön och det här är resultatet.

Skidbackar är kalhyggen

Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU, vill inte kommentera Åre specifikt, men menar att avverkade skogar och brist på träd längs sluttningar ofta får katastrofala konsekvenser.

– Skidanläggningar har vanligen stora trädlösa kalhyggesliknande skidnedfarter. Det kan leda till en mycket snabb avrinning. Plötsligt kan man få en extrem väderhändelse när det regnar intensivt. Hade det då funnits fler träd hade de kunnat stoppa upp en del av vattnet, och bundit jorden bättre så att inte lika mycket sediment hade följt med, säger han.

Träd kunde ha hindrat förödelse

Åre är på inga sätt unikt. Det är inte heller bara skidorter som drabbas av översvämningar. Malmö 2014, Bjuv 2016, Kristianstad 2021 och Gävle 2021 – det är några exempel på orter som har drabbats av förödande översvämningar det senaste decenniet som resultat av extrema skyfall.

Majoriteten av översvämningarna hade enligt Hjalmar Laudon sannolikt kunnat mildras och kanske till och med hindrats om det hade funnits fler träd och annan växtlighet.

– Träd skapar ett utrymme i marken för att ta upp mycket av vattnet. I en stadsmiljö där det finns begränsat med träd och istället gott om hårdgjorda ytor sker avrinningen blixtsnabbt.

– Det sker nästan ingen återtagning av grundvattenmagasinen under sommaren eftersom det mesta av nederbörden avdunstar. Men om man tar bort träden, till exempel genom avverkning, minskar evapotranspirsationsprocessen och avrinningen och risken för översvämning ökar.

Städerna har fått färre träd

Det finns drygt 87 miljarder träd i Sverige. Det är tillräckligt många, menar Erik Glaas som är klimatforskare vid Linköpings universitet och klimatanpassningsstrateg vid Gävle kommun. Enligt honom handlar klimatanpassning inte om att öka antalet träd i Sverige, utan om att träden ska stå på rätt ställen och i rätt typ av jord-  för att minska effekterna av värmeböljor och översvämningar

– Det är ironiskt. Vi får ju fler och fler träd i Sverige i och med att skogsarealen ökar, men vi får färre träd i städerna, säger han.

Träd och annan växtlighet är också viktiga för att minska de negativa effekterna av extrem värme – ännu ett extremväder som har blivit allt vanligare. Dels skänker träd skugga, vilket skapar ett mikroklimat som är mycket svalare än oskuggade ytor, dels kyler växterna luften runtomkring genom att avge vattenånga (transpiration).

Städer tenderar att ha färre träd jämfört med omgivningen till förmån för fler hårdgjorda ytor, exempelvis torg, vägar och parkeringsplatser, och förtätning. Resultatet är att städer under somrar kan vara flera grader varmare än en närliggande by. Generellt gäller att ju tätare och mer hårdgjord en yta är, desto fler träd behövs det.

– Träden behöver planteras där det är viktigast att kunna ta emot vatten, vid till exempel vägar och parkeringsplatser som lätt översvämmas. Vad gäller värme är det träd i söderläge som gäller, säger Erik Glaas.

Skelettjord räddar träd från vattendöden

Flera större städer har börjat plantera sina träd i så kallad skelettjord. Skelettjord är jord som är uppblandad med makadam och med ett lager ännu grövre makadam undertill. Detta för att träden växer bättre när rötterna får mer plats att breda ut sig, men också för att den porösa jorden kan ta emot stora mängder vatten och därför minskar risken för översvämning.

– Träd i skelettjord är också mindre känsliga för vattensjuka marker. Träd som står i en vattensjuk mark riskerar att skadas och då måste man ta ner dem, säger Erik Glaas.

Om man tvingas ersätta äldre träd med yngre får de inte alls samma effekt mot värme och översvämningar eftersom unga träd inte tillnärmelsevis tar upp lika mycket vatten eller ger lika mycket skugga, säger Erik Glaas.

Plantera reservträd i god tid

Enligt honom är därför den bästa klimatanpassningen, att ersätta skadade träd med äldre träd. Och att i god tid plantera reservträd just för det ändamålet.

– Tänk 25 år gamla träd istället. Så har man till exempel gjort i Norrköpings kommun där man tidigt insåg att man skulle behöva ersätta alléerna och började plantera efterträdare.

Vilka träd som är bäst på att förhindra översvämningar och effekterna av värmeböljor beror på i vilken miljö de står, se faktaruta. Men det är bättre med lövträd än barrträd, säger Erik Glaas, eftersom de är mindre känsliga för stormar.

– Kollar man på stormskador är det främst tall och gran som faller eftersom de är vintergröna och därmed har ett stort vindfång, medan lövträd som har tappat löven inte har lika stort vindfång.

Bara plan för p-platser

Trots att extremväder med översvämningar och värmeböljor har blivit allt vanligare och enligt olika klimatscenarier kommer att bli ännu vanligare inom snar framtid, saknas planer för klimatanpassning på både nationell och lokal nivå, visar forskning. Och det finns en osäkerhet kring vad lagarna säger.

I plan- och bygglagen finns till exempel specificerat hur många parkeringsplatser ett nybygge ska tillhandahålla, men hur många träd som bör planteras eller lämnas kvar, står det ingenting om. Miljöhänsyn saknas och det är ett uppenbart problem, menar Erik Glaas.

– Jag önskar att det fanns tydligare styrmedel för grönska och träd. Det är en sak att våga ställa krav i större städer där de som bygger vet att de får ut vad de vill för marken, men i många mindre kommuner vågar man inte ställa samma krav på byggherrarna i rädsla för att de ska dra sig ur.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se