Några extra glas vatten per dag kan göra skillnad

Vintern kommer i bästa fall med snö. I värsta fall med smittsamma virus, som förkylningsvirus och vinterkräksjuka, som gynnas av det torrare, kalla klimatet. Även för andra icke smittsamma allvarliga sjukdomar finns en säsongsvariation. När det gäller hjärt-kärlsjukdom och havandeskapsförgiftning är risken att insjukna omkring 20 procent högre vintertid.

Vasopressin kopplas till hjärt-kärlsjukdom

Kan det finnas ett samband med att vi dricker mindre vatten vintertid? Ja, kanske.
Det är något som forskare undersöker i ett pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet. I fokus står hormonet vasopressin. Det frisätts när kroppen behöver spara vatten vid vätske- och blodförlust, eller när salthalten i blodet har blivit för hög. Höga nivåer av hormonet har visat sig vara kopplat till ökad risk för det metabola syndromet, som i sin tur ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

– Vasopressin har många olika effekter som påverkar sockeromsättningen i kroppen. Vi har tidigare kunnat se att de som har höga nivåer av vasopressin i befolkningen har en ökad risk för diabetes i framtiden, säger Sofia Enhörning, specialistläkare och forskare inom projektet vid Lunds universitet.

Så mycket som en fjärdedel av Sveriges befolkning har för höga nivåer av hormonet vasopressin – och löper två till tre gånger så stor risk att utveckla typ 2-diabetes.

Det finns också en koppling mellan höga nivåer av vasopressin och det mycket allvarliga tillståndet havandeskapsförgiftning. Den vanligaste orsaken till högt vasopressin är ett lågt vätskeintag.

Dricka mer vatten kan sänka blodsockret

– En annan av våra studier syftar till att bekräfta tidiga fynd där vi kar kunnat se att man sänker blodsockret genom att dricka mer vatten, berättar Sofia Enhörning.

Forskningsprojektet som helhet ska även klarlägga hur säsongsvariationen av vasopressin ser ut på individnivå – och om det verkligen är så att vi dricker mindre vatten på vintern. Forskargruppen har sedan tidigare kunnat konstatera att förekomsten av vasopressin är högre vintertid.

I den aktuella studien följer forskarna, under ett års tid, totalt 760 deltagare som kvalificerat sig genom att normalt sett får i sig för lite vätska. Halva gruppen har lottats under perioden att dricka 1,5 liter vatten extra per dag under perioden, medan den andra hälften utgör en kontrollgrupp som lever vidare som vanligt.

– En del av de som dricker för lite vatten tycker att det är svårt att få i sig de extra 1,5 liter som vi önskar. Det är väldigt komplext hur törst styrs, och några deltagare upplever stora svårigheter med att försöka dricka när de inte är törstiga, säger Sofia Enhörning.
De första resultaten från vattenstudien presenteras under 2025.

Havandeskapsförgiftning ökar på vintern

När det gäller havandeskapsförgiftning, som också ökar på vintern, är orsakerna till stor del okända. Den kända kopplingen mellan höga vasopressin-nivåer och risk för tillståndet gör det intressant att titta närmare på vattenintag även i detta fall, konstaterar Sofia Enhörning. Det är något hon skulle vilja studera framöver.

– Det finns i nuläget ingen bra behandling vid havandeskapsförgiftning, och det görs väldigt få studier på gravida kvinnor, eftersom man inte vill riskera att skada fostret. Därför vill vi gärna undersöka om ett lågt vattenintag och höga vasopressin-nivåer är en delförklaring till havandeskapsförgiftning. Det är ju en lockande tanke att några extra glas vatten per dag skulle kunna göra skillnad, säger Sofia Enhörning.

För den som dricker i underkant är det helt riskfritt att börja dricka mer vatten.
Men, understryker hon, i samtliga fall gäller de eventuella hälsofördelarna med ett ökat vätskeintag gäller bara i det fall man får i sig för lite vätska. För den som redan dricker tillräckligt gör det sannolikt ingen skillnad för vasopressin-nivåerna att dricka ännu mer.

Tips: TedTalk om vad som händer i kroppen om vi inte dricker vatten (4:51). Textat på svenska:  What would happen if you didn’t drink water? – Mia Nacamulli – YouTube

Behovet av vatten varierar

Så hur mycket vatten eller vätska är då lagom? Det korta svaret är: Det beror på. Hur mycket vatten kroppen behöver varierar beroende på med vad man väger, vad man gör och vilken temperatur. En fysiskt aktiv person i ett varmt klimat behöver till exempel dricka mer än en person med ett stillasittande arbete inomhus.

De nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR), som togs i bruk i juni 2023, rekommenderar ett totalt dagligt intag på 2 liter vatten för kvinnor och 2,5 liter vatten för män.

– I genomsnitt får vi i oss 6 till 8 dl vatten om dagen genom den fasta föda vi äter. Man behöver alltså inte dricka hela den här vätskemängden, säger Hanna Eneroth, nutritionist vid risk- och nyttovärderingsavdelningen Livsmedelsverket.

För mycket vatten är inte heller bra. I samband med maraton och andra utmanande sportevenemang förekommer det att personer som på kort tid druckit stora mängder vätska måste söka vård.

Urinens färg avslöjar lagom vattenmängd

Dricker vi bara lite för mycket klarar kroppen dock av att kissa ut överskottet.
Bästa sättet att ha koll på vätskebalansen är att inspektera mängd och färg på urinen. Om du kissar några gånger per dag och urinen är ljusgul, då dricker du förmodligen lagom mycket.

Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se