Den 20 mars infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar. I södra Sverige finns gott om blåsippor medan snön ligger kvar över norra Sverige. Nu vill forskare ha hjälp från landets invånare med att kartlägga våren.
Det märks att våren är på gång på många håll, säger Ola Langvall, samordnare vid Svenska fenologinätverket vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Tussilago och blåsippa
– Vad gäller tussilago har vi fått in rapporter från södra Sverige och upp till Mälardalen och Västerås. Blåsippan kommer också. Vi har rapporter från bland annat Skåne och västkusten och någon enstaka från Strängnäs.
Hasseln har redan blommat över i sydligaste Sverige. Norra Sverige är dock fortfarande täckt av snö.
Hjälp med kartläggning
Hur kommer då våren att fortsatt te sig i Sverige 2024? Det vill forskare ta reda på via Vårkollen, se faktaruta nedan. Det är en årlig satsning där invånare i Sverige uppmuntras att rapportera in egna vårtecken under valborgshelgen.
På så sätt får forskare hjälp i arbetet med att kartlägga klimatförändringarnas följder, skriver SLU i ett pressmeddelande.
Vårkollen
Under valborgshelgen, närmare bestämt mellan den 30 april och 1 maj, kan den som vill rapportera in vårtecken till Vårkollen. Bakom Vårkollen står Svenska fenologinätverket, genom Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.
Tanken är att allmänheten kan gå ut och spana efter följande arter: Tussilago, blåsippa, vitsippa, hägg (blomning), sälg (blomning) och björk (lövsprickning). Sedan kan alla som vill rapportera sina fynd på www.vårkollen.se.
– De flesta längtar till våren och spanar därför efter vårtecken. Dessa spaningar kan också komma till nytta för vetenskapen, ifall allmänheten också rapporterar dem till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.
Vårkollen är en del av den miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecknen till sista hösttecknen.
Klimatförändringarna har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid, år från år, kan forskare och andra hålla koll på hur olika växter påverkas i olika delar av landet.
Våren kommer tidigare
Under de senaste årtiondena har vårtecknen i Sverige kommit i genomsnitt tolv dagar tidigare än för hundrafemtio år sedan. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.
Vårkollen har visat att flera vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 150 år sedan.
Jämförelser med 1873
– När allmänheten gör observationer i Vårkollen under många år kan vi jämföra dessa med de som gjordes över hela landet för hundrafemtio år sedan, från och med år 1873, då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade. På så sätt kan vi få en indikation på hur mycket tidigare vårarna inträffar numera, säger Ola Langvall från Svenska fenologinätverket.
Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen påverkas många när naturens kalender ändras till följd av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på grupper som är direkt beroende av samspelet i naturen och som behöver kunskap om förändringar.
Detta är fenologi
Fenologi beskriver årligen återkommande företeelser i naturen. Fenologin beskriver vilken tid på året, eller egentligen det datum, då en företeelse inträffar. Det kan vara årets första vårtecken som när de första blommorna eller löven slår ut. Det kan också vara årets första hösttecken, som när de första frukterna mognar. Andra exempel är tidpunkten för när de första bladen ändrar färg från grönt till gult, orange och rött eller när träden tappar sina blad.
Detta kan också handla om tidpunkter för snö och is eller de datum då fåglar återvänder till Sverige från sina vintervistelser, eller när de lägger sina ägg.
Källa: SMHI
