Kronisk hosta är en vanlig orsak till att människor söker vård. Mest drabbade är kvinnor i medelåldern. Studier vid Uppsala universitet tyder även på att hostan kan vara ärftlig.
Över tio procent av befolkningen i Sverige har kronisk hosta. Det kan leda till sämre livskvalitet, nedsatt arbetsförmåga och röstbesvär.
– I dagsläget har vi otillräcklig kunskap om vad som orsakar hosta och hur den behandlas på bästa sätt, säger Össur Ingi Emilsson, docent inom lung-, allergi- och sömnforskning vid Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har nu tittat närmare på hur patienter med hosta tas om hand av sjukvården. De har också undersökt om det möjligen kan finns ärftliga faktorer bakom problemen.
Fler kvinnor har hosta
En studie visar att en till två procent av befolkningen sökte vård för kronisk hosta under 2016–2018. De flesta hade haft hosta i många år. Majoriteten av patienterna var kvinnor mellan 40 och 60 år.
– Kvinnor verkar generellt ha en något mer känslig hostreflex, så gränsen för att hosta onormalt mycket är lägre hos kvinnor än hos män. För mig är det oväntat att bara en till två procent söker hjälp för besvärande hosta när det är mer än tio procent som är drabbade. Det kan till viss del förklaras av att effektiva behandlingar saknas, säger Össur Ingi Emilsson och fortsätter:
– Omhändertagandet verkade även skilja till viss del mellan olika delar av landet, vilket tyder på att bättre riktlinjer behövs för utredning och behandling av kronisk hosta.
Ärftlighet kan spela in
En annan studie visar att hosta delvis tycks vara ett ärftligt fenomen. I en stor befolkningsstudie i norra Europa ingick 7 000 föräldrar och drygt 8 000 vuxna barn. Det visade sig att om ena föräldern har kronisk torrhosta, är det mer än 50 procent ökad sannolikhet att även barnet har dessa problem. Sambandet var oberoende av faktorer som astma, biologiskt kön och rökning.
– Ett liknande samband sågs för slemhosta, men där hade rökning en större inverkan på förekomsten. Dessa resultat tyder på att det finns en genetisk koppling till kronisk hosta, säger Össur Ingi Emilsson.
Målet är bättre behandling
Forskargruppen ska nu gå vidare med dna-analyser. Syftet är att kartlägga vilka genetiska varianter som kan kopplas till kronisk hosta.
– Det kan ge en bättre förståelse för uppkomsten av kronisk hosta, vilket i slutändan kan resultera i bättre behandlingar av detta svårbehandlade tillstånd, säger Össur Ingi Emilsson.
Vetenskapliga studier:
Heritability of cough across two generations: the RHINESSA study, European Respiratory Journal.
