Ungefär sju av tio anställda i Sverige är medlemmar i ett fackförbund. Men det blir allt svårare att nå unga och tillfälligt anställda. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Under slutet av 1990-talet och fram till 2010 minskade den så kallade anslutningsgraden till svenska fackförbund med ungefär en procent per år. Därefter har det varit ganska stabilt. Runt 70 procent av alla anställda i Sverige är med i ett fackförbund.
– Framför allt är det nykomlingar på arbetsmarknaden som inte går med, snarare än att arbetstagare går ur facket, säger sociologen Jesper Prytz vid Göteborgs universitet.
Positiv inställning till fackförbund
Förutom medlemskap har han undersökt hur inställningen till fackföreningar har förändrats sedan slutet av 1990-talet. Avhandlingen har jämfört resultat från tre olika enkätundersökningar under 1997, 2006 och 2018.
Vid varje undersökning svarade cirka 60 procent att de var positiva till att facken behövs i löneförhandlingar.
– Inom forskningen finns en diskussion om att yngre generationer skulle vara mer individualistiska och därför ha lägre tilltro till facket. Men attityderna har inte förändrats så mycket som man skulle kunna tro. Det finns det en väldigt stabil andel, bland både yngre och äldre, som är positiva till fackligt engagemang, säger Jesper Prytz.
Förändringar påverkade unga
Förändringarna i det så kallade Gentsystemet under 2007 och 2008 har dock haft betydande effekt för den fackliga anslutningen. Då slopades skatteavdragen för fackligt medlemskap. Samtidigt höjdes avgiften till a-kassan. Det blev då dyrare att gå med i både fack och a-kassa.
Höjningen av avgifterna anpassades också till hur hög arbetslösheten var inom olika avtalsområden. Det gjorde att avgifterna inom bygg, hotell och restaurang blev högst. Det är branscher där många unga och tillfälligt anställda finns.
– Generellt sett är yngre och tillfälligt anställda mindre benägna att gå med i facket. Att det blivit dyrare innebär ännu ett hinder för de här grupperna, säger Jesper Prytz.
Kan bli svårare att rekrytera
En annan faktor som kan kopplas till politiska beslut är att allmän visstidsanställning blev en accepterad anställningsform år 2007.
– Visstidsanställningarna är framför allt koncentrerade hos unga. På så sätt får unga en svagare anknytning till arbetsplatsen och blir svårare för facken att rekrytera.
I längden blir det ett problem för fackföreningarna att de inte lyckas fånga upp nykomlingar på arbetsmarknaden, menar Jesper Prytz.
– I de flesta europeiska länder är det så att om man inte gått med i facket runt 30–35 års ålder, så gör man det inte heller senare i livet. När färre går med under det här kritiska fönstret sjunker anslutningsgraden över tid, säger han.
Avhandling:
Working Class Power: The Decline and Reconfiguration of Trade Union Power Resources in the 21st Century, Göteborgs universitet.
Mer om studien
Avhandlingen har jämfört resultat tre enkätundersökningar. Den första enkäten ingick i den internationella ISSP-undersökningen, medan de två senare utfördes av forskare vid Göteborgs universitet.
Avhandlingen analyserar även politiska och institutionella faktorer som påverkat fackens medlemsantal. det har gjorts med hjälp av data från SCB:s Arbetskraftsundersökningar och LISA-register.
