Fluorid i dricksvatten kopplas till sämre kognition hos barn

Fluorid finns naturligt i dricksvatten. En studie från Karolinska institutet visar att exponering för fluorid kan kopplas till försämrad kognition hos barn.

Fluorid används i tandkräm mot karies, men förekommer även naturligt i dricksvatten. I vissa länder tillsätts fluorid i vattnet för att motverka karies, något som är omdebatterat eftersom det finns farhågor om hälsorisker.

– Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Samma fluroidhalter som i Sverige

I studien, ledd av Karolinska institutet, deltog 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh, där fluorid förekommer naturligt i dricksvattnet. Halterna är ungefär desamma som i Sverige och andra länder.

Genom urinprover mätte forskarna halterna av fluorid hos mammor och barn, samtidigt som psykologer utvärderade barnens kognitiva förmågor vid fem och tio års ålder.

Samband mellan fluoridhalt och kognitiv förmåga

Resultaten visade att högre fluoridhalter hos gravida kvinnor kopplades till lägre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder.

Barn som vid tio års ålder hade mer än 0,72 mg/L fluorid i sin egen urin hade dessutom sämre kognitiva förmågor än barn med lägre fluoridhalter i urinen. De förmågor som påverkades var framför allt barnens verbala förståelse samt förmåga att tolka och bearbeta sinnesintryck.

De fluoridnivåer som kopplas till sämre kognitiv utveckling är lägre än de gränsvärden för fluorid i dricksvatten som både WHO och EU satt upp.

Däremot fann forskarna ingen statistiskt säkerställd koppling mellan fluoridhalter i urinen hos femåringar och deras kognitiva förmågor.

– Det skulle kunna bero på den kortare exponeringen, men också att mätvärdena inte är lika tillförlitliga hos yngre barn på grund av större variationer i hur fluorid tas upp och ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet, säger Maria Kippler.

Mer forskning behövs

Eftersom studien är en observationsstudie kan man inte dra några säkra slutsatser om orsak och verkan. Därför är det viktigt att jämföra med resultat från andra liknande studier, säger forskarna, som nu ska undersöka sambanden i andra befolkningsgrupper. De ska också utveckla experimentella modeller för att utreda vilka molekylära mekanismer som skulle kunna förklara sambanden.

– Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, avslutar Maria Kippler.

Vetenskaplig artikel:

Prenatal and childhood exposure to fluoride and cognitive development: findings from the longitudinal MINIMat cohort in rural Bangladesh, Environmental Health Perspectives

Fluor i dricksvatten i Sverige

Fluor i form av fluoridjoner finns i grundvatten och i vissa mineraler i berggrunden. I kommunalt dricksvatten i Sverige är halten fluorid låg, men höga halter är vanliga i bergborrade brunnar.

Enligt Livsmedelsverket uppskattas 195 000 personer i Sverige ha brunnsvatten med fluoridhalter som överstiger 1,3 mg/liter, varav 3000 personer har halter som överstiger 6 mg/liter.

WHO:s och EU:s gränsvärde för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/liter.

Källa: Karolinska Institutet

Läs mer om fluorid på Riskwebben på ki.se.