Forskare har upptäckt hundratals nya arter som lever på 4 000 meters djup i Stilla havet. De kan också visa att gruvmaskiner som används för att ta upp metaller från havsbottnen påverkar djurlivet och minskar mångfalden av arter.
Det råder stor brist på kritiska metaller som behövs för den gröna omställningen. Många länder vill därför pröva att utvinna de värdefulla metallerna från havsbottnen.
– Flera av dessa finns i stora mängder samlade i klumpar, noduler, på bottnen i djuphavet, men ingen har visat hur de kan tas upp eller vilken miljöpåverkan det skulle ha förrän nu, säger Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Gruvdrift testades
Marinbiologer från flera länder har under fem års tid kartlagt djurlivet på Stilla havets djuphavsbottnar. De har också testat hur gruvdrift skulle påverka ett område, Clarion–Clippertonzonen, mellan Mexiko och Hawaii.
Studien visar att antalet djur minskade med 37 procent och artrikedomen med 32 procent i spåren av maskinen som tog upp metaller. Men enligt forskarna hade sådan gruvdrift ändå en mindre negativ effekt än väntat.
– Forskningen har krävt 160 dagar till sjöss och fem års arbete. Vår studie kommer ha betydelse för den internationella myndigheten ISA, som reglerar mineralbrytning på internationellt vatten, säger Thomas Dahlgren.
Över 700 nya arter
Den undersökta djuphavsbottnen ligger 4 000 meter under ytan. Inget solljus når dit och miljön är extremt näringsfattig.
Forskarna samlade in 4 350 djur som var större än 0,3 millimeter från och i havsbottnen. Totalt identifierades 788 arter, framför allt havsborstmaskar, kräftdjur och blötdjur som snäckor och musslor.
– Jag har arbetat i Clarion-Clippertonzonen i över 13 år, och detta är den i särklass största studien som har genomförts. I Göteborg ledde vi identifieringen av havsborstmaskarna. Eftersom de flesta arter är obeskrivna sedan tidigare var DNA-data avgörande för att underlätta studier av biologisk mångfald och ekologi på havsbottnen, säger Thomas Dahlgren.
Forskningen fortsätter
Forskarna såg att havsbottensamhällena förändrades naturligt över tid, troligen på grund av variationer i mängden föda som når botten. Hur de olika arterna faktiskt är spridda över djuphavsbottnarna i Stilla havet är fortfarande oklart.
– Nu är det viktigt att försöka förutsäga risken för förlust av biologisk mångfald till följd av gruvdrift. Detta kräver att vi undersöker den biologiska mångfalden i de 30 procent av Clarion-Clippertonzonen som skyddats. För närvarande har vi i stort sett ingen aning om vad som lever där, säger Adrian Glover, forskare vid Natural History Museum i London.
ISA reglerar djuphavsbrytning av metaller
- Nästan halva jordens yta utgörs av havsområden som ligger på internationellt vatten som inget land äger eller har rätt att bestämma över.
- Miljöpåverkan från gruvbrytning på internationellt vatten regleras av International Seabed Authority (ISA), med säte i Kingston, Jamaica.
- ISA styrs av ett internationellt råd med representanter från de stater som ratificerat FN:s havsrättskonvention UNCLOS del XI.
- Myndigheten bildades 1994 och ska ta fram ett regelverk för gruvbrytning i djuphavet. Ett förslag presenterades 2019, men har ännu inte antagits.
Vetenskaplig artikel:
Impacts of an industrial deep-sea mining trial on macrofaunal biodiversity, Nature Ecology and Evolution.
