Miljögifter och stress under graviditet påverkar barns utveckling

Forskning visar att exponering för hormonstörande kemikalier och svåra livshändelser under graviditeten kan påverka barns beteende och hjärnutveckling.
– Vi vet att exponeringar under denna period kan ha bestående effekter, säger Marlene Stratmann, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

I den svenska SELMA-studien har mer än 2 000 mor-barn-par från Värmland följts från tidig graviditet upp till sju års ålder. Studien undersöker hur tidiga miljö- och stressfaktorer kan forma barns hälsa och utveckling.

Nu visar en avhandling från Karlstads universitet att blandningar av hormonstörande ämnen som finns i vardagsprodukter kan associeras med beteendeproblem hos barn vid sju års ålder, och att pojkar och flickor påverkades på lite olika sätt.

De hormonstörande ämnena kan passera moderkakan och nå fostret under kritiska utvecklingsfaser för hjärnan.

– Det är orimligt att lägga hela ansvaret på gravida att undvika dessa ämnen. Många ämnen finns i produkter som människor använder dagligen och inte kan välja bort själva. Här behöver både industri och beslutsfattare ta ansvar och se till att vi inte använder skadliga ämnen i produkter och miljöer där gravida exponeras, säger Marlene Stratmann, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, i ett pressmeddelande.

Stress och svåra livshändelser under graviditet kan påverka barnet

Studien pekar också på att psykisk stress och svåra livshändelser under graviditet är kopplade till beteenderelaterade utfall senare i barndomen.

Det indikerar att både kemiska och psykologiska faktorer i det prenatala skedet påverkar barns utveckling.

– Vi vet att hjärnans utveckling börjar tidigt i fosterlivet och att exponeringar under denna period kan ha bestående effekter. Hormonstörande kemikalier kan påverka hormonsystemet som styr utvecklingen av hjärnan, och vår forskning visar att detta kan vara kopplat till beteendeproblem hos barn senare i livet, säger Marlene Stratmann.

Barns hälsa i fokus

Forskningen visar också att moderns hormonstatus, särskilt sköldkörtelhormoner, kan vara en möjlig biologisk mekanism som förmedlar effekterna av kemikalieexponering på barnets hjärnutveckling.

– Att identifiera samband är ett viktigt första steg, men vi behöver också agera på den kunskap vi har. För att förbättra barns framtida hälsa måste regleringar och produktutveckling utformas med barnets bästa i fokus.

Ytterligare en pusselbit är barns lek. Forskarna såg att sättet barn leker på hade samband med deras beteende, vilket tyder på att tidiga miljöfaktorer kan sätta spår både i hur barn agerar och hur de socialt interagerar.

– Nu handlar det om att omsätta den här kunskapen i praktiken. För att ge barn en så bra start som möjligt behövs tydliga regler och säkrare produkter, säger Marlene Stratmann.

SELMA-studien startade 2007

SELMA står för Swedish Environmental Longitudinal Mother and Child Asthma and allergy study.

SELMA-studien bedrivs vid Karlstads universitet i samarbete med Region Värmland och en rad nationella och internationella forskargrupper inom området miljö och hälsa. Den följer mor och barn från tidig graviditet (vecka 10), över förlossning och upp i skolåldern för barnet och syftet med studien är att undersöka hur miljöexponering tidigt i livet påverkar barns hälsa och utveckling.

Studien startade 2007 och då rekryterades mer än 2 000 gravida kvinnor inom mödrahälsovården i Värmland. Forskare har analyserat halter av ett tjugotal hormonstörande ämnen i blod- och urinprover som både mammor och barn har lämnat.

Familjerna har också svarat på flera enkäter som handlat om barnets och familjens hälsa, livsstilar, bostadens utformning, tobaksbruk, matvanor, med mera.

Källa: Karlstads universitet

Avhandling:

The importance of prenatal environment for children’s neurodevelopment: Epidemiological studies on endocrine disrupting chemicals and stress, Karlstads universitet.