Ensamhet i sena tonåren kan bidra till psykisk ohälsa hos unga vuxna

Forskare vid Stockholms universitet har genom data från en nationell kohortstudie som följer personer födda 2001 undersökt ungas psykiska hälsa i övergången till vuxenlivet. Genom att kombinera enkätuppgifter med registerdata har forskarna kunnat analysera både självrapporterade symtom och kliniskt diagnostiserad depression och ångest.

Resultaten visar att cirka 14 procent av deltagarna upplevde ensamhet vid 18 års ålder. De personerna var också mer benägna att diagnostiseras med depression och ångest vid 19–20 års ålder samt att rapportera symtom vid 21 års ålder.

Sambanden fanns kvar även efter att forskarna hade tagit hänsyn till socioekonomisk bakgrund och tidigare psykisk ohälsa.

– Övergången till vuxenlivet är en period som präglas av stora sociala förändringar. Vår studie visar att ensamhet under denna period är associerad med depression och ångest under de följande åren, säger Karina Grigorian, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Tidiga insatser kan bidra till att förebygga senare psykisk ohälsa

Enligt forskarna understryker resultaten från studien behovet av att uppmärksamma ensamhet som en viktig folkhälsofråga under den så kallade framväxande vuxenåldern – en livsfas som ofta sammanfaller med studier, flytt hemifrån och förändrade sociala nätverk.

– Ensamhet är en subjektiv och påfrestande psykosocial upplevelse; den ska dock inte betraktas som ett statiskt tillstånd utan som en potentiellt modifierbar riskfaktor. Att förstå sambanden mellan ensamhet och psykisk ohälsa är därför avgörande, eftersom insatser som riktar sig mot ensamhet kan utgöra en viktig del av strategier för att förebygga depression och ångest bland unga, säger Karina Grigorian.

Vetenskaplig artikel:

Loneliness and subsequent depression and anxiety in emerging adults: Findings from a Swedish cohort study, Scandinavian Journal of Public Health.