En studie från Malmö universitet visar hur extremistiska uttryck har blivit en del av det vardagliga politiska samtalet på nätet. Hat, hot och våldsbejakande budskap sprids öppet i sociala mediers kommentarsfält – ofta utan att ifrågasättas.
Forskare har undersökt hur normalisering av extrema idéer tar sig uttryck i samtalsklimatet på plattformar som X, Facebook, Instagram och Tiktok. Studien ingår i ett treårigt EU-projekt om vardagsextremism.
– Det är ganska våldsbejakande idéer som blivit så vanliga att vi inte lägger märke till dem längre. De passerar förbi utan att rödflaggas av något granskningssystem, men också utan att utmanas eller ifrågasättas, säger Tina Askanius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.
I en delstudie inom projektet valdes en gemensam politisk händelse i Europa: Europaparlamentsvalet 2024. Forskarna följde hur extremistiska budskap spreds i sociala medier i Sverige, Österrike och Bulgarien.
– Vi skapade nya profiler på plattformarna och agerade som vanliga användare, säger Jullietta Stoencheva, doktorand vid Malmö universitet.
Kommentarer före val
Forskarna följde alla etablerade politiska partier, de tio största medierna i respektive land samt politiska kommentatorer och andra aktörer som var engagerade i valet. Syftet var att återskapa ett informationsflöde som liknar det en politiskt intresserad användare möter.
Data samlades in systematiskt under veckorna fram till parlamentsvalet. Fokus låg på kommentarerna snarare än inläggen. Forskarna tittade särskilt på hur våldsamma eller extremistiska idéer uttrycks visuellt i så kallade memes.
I stället för att studera extrema aktörer och miljöer ville forskarna undersöka hur idéerna tar plats i det breda demokratiska samtalet som förs digitalt.
– Vi ville se om de här idéerna tagit sig in sig i någon form av alldagligt politiskt samtal mellan vanliga människor, säger Tina Askanius.
Antydningar, hot och våldsamma bilder
I kommentarsfälten förekommer allt från antydningar om våld till direkta hot och våldsamma bilder som avhumaniserar olika befolkningsgrupper. Ofta riktas uttrycken mot kvinnor, hbtq-personer och migranter, oavsett vad det ursprungliga inlägget handlar om.
Enligt forskarna är budskapen ofta kodade i språk och symboler som inte alltid är tydliga för alla.
– Istället för öppet extremistiska symboler, så som hakkors, används ofta så kallade ”hundvisslor” – subtila eller kodade uttryck som kan verka harmlösa för utomstående, men som bär på en specifik och ofta våldsbejakande innebörd. Om man till exempel lägger ut en bild, eller en emoji på ett flygplan vet den invigde att man menar ”deportera dem” och i vissa sammanhang till och med ”avrätta dem”, säger Jullietta Stoencheva.
Behov av reglering och utbildning
Enligt forskarna finns en risk att användare gradvis vänjer sig vid den hårda retoriken och slutar reagera. För att motverka utvecklingen räcker det inte med reglering av plattformar, menar de. Det behövs även utbildning i medie- och informationskunnighet.
– Det här var tidigare något man främst såg i anonyma fora eller i alternativa medier. I dag cirkulerar idéerna fritt i vanliga kommentarsfält. Det tyder på att något grundläggande i det demokratiska samtalet har gått sönder, säger Tina Askanius.
Vetenskaplig artikel:
Everyday extremism: memes and the mainstreaming of extremist narratives around the 2024 European Parliament election, Popular Communication.
