Personlighet och sociala relationer påverkar svenskars välbefinnande mer än inkomst, visar en studie. Samtidigt märks en växande generationsklyfta, där yngre vuxna rapporterar att de mår sämre än äldre.
Forskare vid Lunds universitet har analyserat svar från över 34 000 svenskar mellan 2006 och 2024, baserat på data från forskningsprojektet Global Flourishing Study och Gallup World Poll.
Den nya studien har tittat på hur personlighet, ålder, sociala relationer, geografisk hemvist och politisk identitet kan kopplas till hur svenskar upplever sina liv.
– Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet, säger forskaren August Nilsson i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Relationer avgörande för hur vi mår
Studien visar att kvaliteten på våra sociala relationer har stor betydelse för välbefinnandet. Samtidigt är ensamhet starkt kopplad till sämre mående.
– Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger August Nilsson.
Även personligheten hade stor betydelse för hur vi mår, och särskilt neuroticism stack ut i studien. Personer med hög grad av oro och emotionell instabilitet rapporterade betydligt lägre välbefinnande. Normalt brukar personer som är mer sociala och utåtriktade rapportera mycket högre välbefinnande, men bland svenskar var dock detta samband svagt.
Yngre känner sig mer ensamma
Det mest oväntade resultatet gällde ålder. Tidigare studier har inte visat några större skillnader i välbefinnande mellan yngre och äldre svenskar över tid. Men nu kunde forskarna se ett tydligt skifte från 2020, i samband med pandemin.
– Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren Petri Kajonius.
Forskarna såg också att yngre personer i högre grad uppgav att de kände sig ensamma.
– Det är anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga, sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet, säger August Nilsson.
Inkomst har mindre betydelse
Forskarna såg också geografiska skillnader. Invånare i Halland, Skåne och Jönköping rapporterade att de mådde bättre än genomsnittet, medan nivåerna var lägre i Västmanlands län.
Studien visar också att personer som identifierade sig med partier i den politiska mitten generellt rapporterade högre välbefinnande än personer längre ut på höger- eller vänsterkanten. Inkomst hade däremot betydligt mindre betydelse än sociala relationer och personlighet.
Så vem mår då bäst i Sverige idag? Forskarna har svaret.
– Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet, säger August Nilsson.
Vetenskaplig artikel:
Swedish Well-Being: The rising importance of age among demographic, personality, and social relationship factors, SSM Population Health.
