Risken för celiaki är inget skäl att avstå från antibiotikabehandling. Det menare forskare bakom en svensk studie som har analyserat sambandet mellan antibiotikaanvändning och sjukdomen.
Celiaki, eller glutenintolerans, är en kronisk autoimmun sjukdom. Antalet diagnoser har ökat, särskilt bland barn och unga. Antibiotikabehandling tidigt i livet har ibland pekats ut som en möjlig riskfaktor för sjukdomen, men bilden är inte entydig.
I en nationell studie analyserade forskare antibiotikaanvändning fram till ett år före diagnos hos 27 789 personer med celiaki, som bekräftats med gastroskopi och vävnadsprov från tarmen.
Gruppen jämfördes med 133 451 personer i en kontrollgrupp med matchande kön, ålder och bostadsort. Forskarna justerade även för socioekonomi, samsjuklighet och vårdkontakter. Personerna i celiakigruppen jämfördes också med 33 112 syskon som inte hade sjukdomen.
Andra tänkbara förklaringar till celiaki
Resultaten visar att personerna med celiaki oftare hade använt antibiotika och fått fler upprepade kurer än kontrollgruppen. Skillnaden var dock begränsad: 69 procent i celiakigruppen hade använt antibiotika, jämfört med 63 procent i kontrollgruppen. Syskonanalysen visade ett liknande mönster.
Forskarna analyserade även data från drygt 225 000 personer som genomgått gastroskopi med vävnadsprov utan tecken på celiaki. Trots normal tarmslemhinna hade de högre antibiotikaanvändning. 73 procent hade använt antibiotika, jämfört med 64 procent i en matchad kontrollgrupp på över en miljon individer.
– Det är lätt att tänka att celiaki är ett resultat av antibiotikaexponering, men sambanden är avsevärt mer intrikata. Kanske är det faktorer som infektionskänslighet och kostvanor som bidrar till att personen utvecklar celiaki, möjligen via påverkan på tarmfloran, säger Maria Ulnes, doktorand inom barnmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
– I vilket fall förefaller adekvat antibiotikaanvändning inte vara en risk i sig, fortsätter hon.
Ingen anledning att avstå antibiotika
Att det starkaste sambandet med antibiotikaanvändning fanns i gruppen med normal tarmslemhinna tyder på att ökad utredning, till följd av mag-tarmsymtom, bidrar mer till mönstret.
– Vi ser inget orsakssamband mellan celiaki och antibiotika. Ansvarsfull antibiotikaanvändning är förstås viktig, men det finns ingen anledning att avstå antibiotika av rädsla för att få celiaki, avslutar Maria Ulnes.
Fakta om celiaki
• Celiaki innebär att kroppen inte tål gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn.
• Sjukdomen gör att tunntarmen blir inflammerad och får svårare att ta upp näring.
• Vanliga symtom är magbesvär, trötthet och viktnedgång.
• Behandlingen är en strikt glutenfri kost.
• När gluten utesluts läker tarmen och symtomen försvinner oftast inom några månader.
Källa: 1177
Vetenskaplig artikel:
Antibiotic use and later risk of celiac disease: A nationwide case-control and sibling analysis, Clinical Gastroenterology and Hepatology.
