En studie visar att blomrika vägkanter kan fungera som viktiga livsmiljöer för humlor, men hur intensiv trafiken är spelar en avgörande roll. I områden med lite trafik finns fler bon och färre döda humlor, medan vägar med många fordon kan innebära risker för de surrande insekterna.
En studie vid Lunds universitet har undersökt vilken betydelse blomrika vägkanter har för humlor. Sådana vägkanter kan fungera som viktiga livsmiljöer för växter och ge föda åt pollinerande insekter. Samtidigt innebär livet nära vägar även risker. Trafik och buller kan störa insekterna och det finns även en risk att de dödas av bilar på vägarna.
Fler döda humlor vid vägar med tät trafik
Kartläggningen omfattar 60 vägkanter i Skåne. Till sin hjälp hade forskarna specialtränade hundar som lärt sig att sniffa efter humlebon. Forskarna jämförde antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikintensitet. Resultaten visar att antalet döda humlor var högre vid vägar med tät trafik än vid vägar med lägre trafikflöden.
– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Bon i vägkanter utan trafik
Till forskarnas förvåning hittades nästan inga humlebon i vägkanter längs normalt trafikerade vägar. De bon som påträffades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket låga trafikflöden.
Studien visar alltså att det främst är vägkanter längs mindre trafikerade vägar som fungerar som boplatser för humlor. Samtidigt är dödligheten längs dessa vägsträckor låg. Eftersom en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar är forskarna hoppfulla om att blomrika vägkanter kan gynna humlor, förutsatt att naturvårdande insatser riktas mot dessa sträckor.
– Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna, säger Sofia Blomqvist.
Blommor viktiga för pollinerare
I vägkanter växer ofta blommor som var vanligare förr, till exempel blåklockor, prästkragar och åkervädd. Många av arterna är viktiga för humlor och andra pollinerande insekter, men har minskat i takt med att deras naturliga livsmiljöer försvunnit.
I Trafikverkets miljöarbete ingår att identifiera artrika vägkanter och sedan anpassa deras skötsel för att gynna den biologiska mångfalden. Det kan handla om att minska på klippningen för att blommorna ska hinna sätta frö. Det blir även mer mat till de pollinerande insekterna.
Johan Rydlöv, sakkunnig vid Trafikverket, konstaterar att artrika vägkanter är viktiga ur flera perspektiv. De kan gynna olika växter och även hjälpa vissa arter att sprida sig.
– Andra studier har också visat att vägkantsbredden kan buffra delar av effekten från trafiken, säger Johan Rydlöv.
Även naturbetesmarker är viktiga
Forskarna bakom studien betonar samtidigt att satsningar på artrika vägkanter inte får riskera att sänka prioriteringen av skyddsinsatser gällande andra naturmiljöer.
– Även om anpassad skötsel längs lågtrafikerade vägar kan vara värdefull för att gynna biologisk mångfald bör denna typ av miljö inte ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer som naturbetesmarker och slåtterängar, säger Sofia Blomqvist.
EU-mål ska skydda natur
Artrika vägkanter har lyfts som en av flera livsmiljöer i diskussionen om hur Sverige ska uppnå EU:s mål om 30 procent skyddad natur. I Sveriges restaureringsplan har ett av förslagen varit att det statliga stödet till enskilda vägar kan användas för restaurering av natur i vägkanter.
Vetenskaplig artikel:
High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations, Biological Conservation.
