När tacklingar tilläts i svensk damhockey ökade de inrapporterade skadorna kraftigt. Det visar två nya studier från Lunds universitet. Samtidigt är spelarna positiva till det mer fysiska spelet.
2022 blev tacklingar tillåtna i den svenska damhockeyns högsta serie, SDHL. Sverige blev därmed först i världen med att tillåta tacklingar på elitnivå. Förändringen har följts med stort internationellt intresse och har även införts i USA och Kanada.
I två forskningsstudier från Lunds universitet har forskare undersökt hur det nya regelverket påverkat spelarna.
Skadorna ökade kraftigt
Den ena studien bygger på försäkringsdata från sex säsonger och omfattar alla skador som rapporterats till hockeyspelarnas licensförsäkringsbolag.
Under det första året med tacklingar ökade antalet rapporterade skador kraftigt. Före regeländringen var nivån 6,6 skador per 1 000 spelartimmar. Säsongen efter steg den till 16,7. Därefter sjönk skadenivån något.
I genomsnitt var antalet skador 11 per 1 000 spelartimmar under de undersökta säsongerna, jämfört med 6,0 under motsvarande period före regeländringen.
– Skadenivåerna kan komma att fortsätta sjunka i takt med att spelarna anpassar sig till det fysiska spelet, men det återstår att se. Det går inte att säkert säga att de högre skadesiffrorna beror på tacklingar, men vi spekulerar att så är fallet, eftersom allt annat är sig likt jämfört med tidigare säsonger säger Amanda Lahti, forskare inom allmänmedicin och samhällsmedicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Axlar och knän mest drabbade
Skador i axel och knä var vanligast bland försäkringsärendena. Det kan, enligt Amanda Lahti, bero på att spelarna tar emot tacklingar mot sargen med utsträckt arm. Att skadenivåerna senare planade ut kan vara ett tecken på att spelarna med tiden lär sig hantera det mer fysiska spelet.
Den andra studien kartlade skador som ledde till frånvaro från träning eller match och som rapporterades till ett skaderegister. Totalt registrerades 46 matchrelaterade skador.
Studien visar att tacklingar är den vanligaste skadeorsaken. Ofta finns en koppling till hjärnskakning, som var den vanligaste typen av skada i ligan. Trots skadan stannade ofta spelaren kvar i rinken.
Störst risk i tredje perioden
De flesta skadorna, inklusive hjärnskakningar, inträffade i tredje perioden. Det kan möjligen tyda på att trötthet ökar risken för skador, enligt Amanda Lahti.
– Kanske handlar det inte bara om trötthet efter en tuff match. Eftersom kvinnliga hockeyspelare generellt tjänar mindre än sina manliga motsvarigheter kombinerar många elitidrott med arbete, vilket kan begränsa återhämtningen och bidra till ökad trötthet. I det fortsatta arbetet vill jag bland annat fördjupa förståelsen för hur sömn och återhämtning eventuellt påverkar risken för skada, säger hon.
Spelarna positiva till tacklingar
Amanda Lahti betonar att studien bara följt skadeutvecklingen under två år och bygger på ett relativt litet antal skadehändelser. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet.
Biologiska, anatomiska och sociala skillnader påverkar risken för idrottsskador, men bara en liten del av idrottsmedicinsk forskning har utgått från kvinnor.
– Detta gör kvinnospecifika studier nödvändiga. Även om den här studien har begränsningar bidrar den med viktig kunskap och baslinjedata för fortsatt uppföljning av kohorten och skadeutvecklingen över tid, säger Amanda Lahti.
Spelarna är dock fortsatt positiva till tacklingar och tror inte att de leder till fler skador.
– Denna skillnad mellan spelarnas egen uppfattning och våra objektiva skadedata tittar jag närmare på i ett kommande arbete, säger Amanda Lahti.
Vetenskapliga artiklar:
Injury Incidence Before and After the Introduction of Body Checking in Elite Women’s Ice Hockey: A Six-Season Nationwide Insurance-Based Study, Sports Medicine.
Epidemiology of Injuries in Elite Female Ice Hockey Players Allowed Body Checking: A Two-Year Prospective Cohort Study, European Journal of Sport Science.
