Deltagande i fotbollsakademier kan innebära betydande ekonomiska, tidsmässiga och sociala åtaganden för familjer. En ny studie visar att kraven på föräldrarna kan vara omfattande, samtidigt som många ser det som en meningsfull och utvecklande miljö för barn och ungdomar.
En studie från Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad, som genomförts inom ramen för Centrum för idrottsforsknings regeringsuppdrag om kostnader i barn- och ungdomsidrotten, belyser hur kostnader uppstår, upplevs och motiveras i olika former av fotbollsakademier.
Forskarna har intervjuat med 41 föräldrar till barn i åldrarna 10–16 år och resultaten visar att kostnaderna för akademideltagande varierar kraftigt mellan olika verksamheter och kan variera från några tusen kronor per år till över 50 000 kronor per säsong, beroende på föreningens organisation, resurser och verksamhetsinnehåll.
– Många föräldrar beskriver hur den totala kostnadsbilden växer fram över tid. Utöver avgifter tillkommer ofta kostnader för resor, cuper, utrustning och extraträning. Även tidsmässiga åtaganden, exempelvis transporter och förlorad arbetstid, lyfts fram som en betydande del av den totala belastningen. Ett återkommande resultat är också att kostnadsansvaret i större utsträckning tycks vila på familjer inom flickakademier, särskilt vad gäller resor och tävlingsdeltagande, säger Stefan Wagnsson, docent i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.
Föräldrars roll central
Studien visar också att föräldrar inte enbart är mottagare av kostnader, utan i många fall aktivt bidrar till att driva dem, exempelvis genom investeringar i extraträning utanför föreningens ordinarie verksamhet.
– Föräldrar beskriver en situation där det upplevs viktigt att ge barnet goda förutsättningar att utvecklas och konkurrera, vilket i praktiken kan innebära ytterligare ekonomiska satsningar, säger Krister Hertting, docent i pedagogik vid Högskolan i Halmstad.
Trots de omfattande kraven framhålls akademiverksamheten av många föräldrar som en meningsfull och utvecklande miljö för barn och ungdomar. Föräldrar och akademierna delar till stora delar uppfostringsideal. Det handlar till exempel om ordning, disciplin, tydliga krav. Men även om att prestera och hantera motgångar.
Samtidigt visar resultaten att deltagandet ofta påverkar hela familjens vardag, där fritid, arbete och semester anpassas efter verksamhetens krav.
– Studien belyser en spänning mellan akademins möjligheter som utvecklingsmiljö och de krav den ställer på familjer. Det är en balans som behöver uppmärksammas i diskussionen om barn- och ungdomsidrottens villkor, säger Johan Högman, docent i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.
Rapport:
Den allvarsamma leken: kostnader, akademier och barnidrottens specialisering, Centrum för idrottsforskning.
