Det går att äta en strikt LCHF-kost och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa, visar en avhandling från Umeå universitet. Framför allt verkar det vara högt intag av ägg, kolesterol och salt samt lågt intag av mejeriprodukter och fibrer som kan kopplas till sämre blodfetter och högre blodtryck.
LCHF är en omdiskuterad kost, särskilt när det kommer till frågan om hjärt-kärlhälsa. Hur kosten sammansätts och vad den består av kan dock vara mer avgörande än just mängden kolhydrater. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
–Lågkolhydratkost har varit populärt länge, men det saknas kunskap om hur människor faktiskt äter eftersom det kan finnas stora variationer inom till exempel LCHF-kost. Vi vet inte heller så mycket om långtidseffekterna av lågkolhydratkost på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Därför ville vi se om det finns ett hjärt-smart sätt att äta LCHF, säger Henrik Hagström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Vad är LCHF?
LCHF står för low-carbohydrate-high-fat. Det är en kost som bygger på färre kolhydrater och mer fett och protein, ofta från animaliska livsmedel. För att få till en balanserad lågkolhydratskost kan man behöva ersätta en del av det mättade fettet från kött och smör med omättade fetter från exempelvis fet fisk och raps-och olivolja.
Källa: Livsmedelsverket.se
I studien ingick 100 personer som redan äter en LCHF-kost. Forskargruppen har undersökt vad de äter samt deras blodtryck, blodsocker och blodfetter. Generellt sett hade gruppen ett extremt lågt intag av kolhydrater – runt 10% av det totala energiintaget. De hade ett högt totalt intag av fett, framför allt mättat fett från till exempel feta mejeriprodukter och kött. Intaget av kolesterol översteg rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.
– Det verkar vara möjligt för motiverade individer att upprätthålla ett lågt intag av kolhydrater även över tid. Samtidigt är det rimligt att rekommendera personer som äter LCHF att öka andelen omättat fett i sin kost och minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att man får i sig tillräckligt med fibrer, säger Henrik Hagström.
Små och osäkra effekter på lång sikt
Forskarna gjorde också en systematisk översikt av tidigare studier som jämfört lågkolhydratkost med andra dieter när det gäller effekten på vikt, blodfetter och blodtryck.
– Sammantaget kan man säga att lågkolhydratkost ger lite mer viktnedgång och lite lägre blodtryck när man jämför med andra kosthållningar, men effekterna blir mindre och skattningen mer osäker när det gått längre än 12 månader, säger Henrik Hagström.
Effekterna på blodfetterna hos dem som äter lågkolhydratkost, som ofta framhålls som negativa, var dock små och med både positiva och negativa effekter. Med sina resultat hoppas Henrik Hagström att han kan nyansera bilden av effekterna av lågkolhydratkost.
– Vi såg inte några stora fördelar med just lågkolhydratkost när det gäller viktnedgång och blodtryck jämfört med andra kosthållningar, men vi såg inte heller starkt negativa effekter på blodfetterna hos dem som äter LCHF. Det skulle kunna vara en trygghet för den som vill prova lågkolhydratkost och också är mån om att hålla nere risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Henrik Hagström.
Avhandling:
Low-carbohydrate diets and cardiovascular risk : real-life studies and insights from available evidence, Umeå universitet.
