Att gasa och bromsa samtidigt är sällan en bra idé. Men forskare vid Göteborgs universitet använder metoden för att behandla leukemi. Cancercellerna tvingas arbeta utan energi tills de pressas till bristningsgränsen och dör. En studie på möss visar lovande resultat.
Akut myeloisk leukemi, AML, är en aggressiv form av blodcancer som påverkar benmärgens förmåga att bilda röda och vita blodkroppar. Omkring 400 personer i Sverige får diagnosen varje år. Sjukdomen drabbar framför allt vuxna och kräver snabb behandling.
Molekyl riktar in sig på cancerceller
Nu har ett forskarlag lett av Leif Eriksson vid Göteborgs universitet och Boaz Tirosh vid Case Western Reserve University i Cleveland utvecklat en ny möjlig behandling mot sjukdomen.
– Boaz Tirosh är biokemist och kan processerna som pågår i en cell. Det var han som kom med hypotesen för den här behandlingen. Jag är beräkningskemist och har skräddarsytt en molekyl som går in och förändrar den cancerdrabbade cellen så som vi önskar, säger Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Molekylen har fått namnet AcTor och hämmar ett signalprotein som i sin tur styr proteinet mTor. Förenklat fungerar mTor som en kontrollcentral och reglerar bland annat när celler ska växa eller vila.
Cellen pressas att arbeta utan energi
Forskarnas ingrepp gör att mTor fortsätter att driva på cellens aktivitet, trots att energiproduktionen i mitokondrierna – cellens små kraftverk – har stängts av med hjälp av läkemedel som fungerar som en broms.
Kombinationen av behandlingar gör att cancercellerna fortsätter att arbeta och växa, samtidigt som energiförsörjningen är strypt. Det kan beskrivas som att cellerna gasar på för fullt med bromsen i. Konsekvensen blir att de dör av stress.
– Det är en helt ny metod och påverkar inte blodets friska celler, dessutom ser vi i våra studier på möss att det inte utvecklas någon resistens mot bromsmedicinerna, vilket annars kan hända, säger Leif Eriksson.
Leukemiska stamceller försvann
Studien visar att AcTor hade en stark effekt mot leukemi när molekylen kombinerades med bromsmedicinen ixazomib. Effekten sågs både i odlade AML-celler, men också i prover från patienter och i djurförsök.
Behandlingen var också effektiv mot så kallad TP53-muterad AML, en mycket aggressiv form av sjukdomen som har dålig prognos och där behandlingsalternativen är begränsade.
Metoden slog inte bara ut sjuka blodkroppsceller, utan även leukemiska stamceller. Det är celler som kan överleva behandlingen och senare ge upphov till ett återfall.
Lång väg kvar
Forskarnas arbete fortsätter nu med ytterligare studier och tester av behandlingen, med målet att så småningom kunna pröva den på patienter. Men det är fortfarande en lång väg kvar innan metoden kan bli en behandling för personer med återkommande eller svårbehandlad akut myeloisk leukemi.
– Vår studie är ett exempel på skiftet mot att rikta in forskningen på cancermetabolismen i cellerna snarare än att enbart förlita sig på DNA-skadande metoder. Läkemedelsutveckling kostar mycket pengar, och vi hoppas att våra resultat kan intressera tillräckligt så vi kan fortsätta vår forskning efter en bot för denna allvarliga sjukdom, säger Leif Eriksson.
Vetenskaplig artikel:
AcTor, a novel mTOR stimulator, potentiates ixazomib for the treatment of acute myeloid leukemia, Molecular Cancer.
