En barriär av aktivt kol minskade PFAS-halterna med 99,9 procent efter två år, visar en studie från SGI. Tekniken kan bidra till att skydda dricksvatten från de så kallade evighetskemikalierna.
Traditionell sanering bygger ofta på att grundvatten pumpas upp och renas under lång tid. Det är en dyr och tekniskt komplicerad metod. Därför har forskare vid Statens geotekniska institut, SGI, velat testa om en så kallad CAC-barriär kan vara effektiv.
Kol binder PFAS
År 2023 placerades en 70 meter lång underjordisk barriär över ett förorenat grundvattenflöde vid en brandövningsplats nära Örnsköldsviks flygplats. Barriären innehöll kolloidalt aktivt kol, ett finfördelat material som absorberar och binder PFAS.
När det förorenade grundvattnet passerade barriären fastnade PFAS i kolet, i stället för att spridas vidare till sjöar, vattendrag och dricksvattentäkter.
Forskarna följde utvecklingen under två år. Varje månad tog de prover från över 50 grundvattenrör.
– Vi såg en bra effekt av barriären från början, men det som hände sedan var att effekten ökade under de två år vi övervakade den. Eftersom geologin på den här platsen är vanligt förekommande i Sverige är det här en metod som i framtiden kan tillämpas på flera andra ställen, säger Robert Earon, hydrogeolog vid SGI, i ett pressmeddelande.
Motsvarar halter för dricksvatten
Resultaten visar att halterna av 32 PFAS-ämnen i vattnet inne i barriären minskade med mer än 99,9 procent – från över 100 000 nanogram per liter till en nanogram per liter. Halterna är jämförbara med de nivåer som i dag accepteras för dricksvatten i Sverige. I ytvatten var minskningen omkring 97–98 procent.
Barriären fångade dessutom upp fler PFAS-ämnen än de som normalt analyseras, bland annat så kallade prekursorer – kemiska föregångare som senare kan omvandlas till PFAS.
Inför installationen kartlade forskarna områdets geologi och grundvattenflöden. Med hydrauliska tester, grundvattenmätningar och datorbaserade modeller kunde de identifiera var barriären skulle ge störst effekt. Kartläggningen visade sig vara avgörande för resultatet.
Kan begränsa spridningen av PFAS
Nästa fråga för forskarna är hur länge barriären håller. PFAS-källan finns fortfarande kvar i marken, vilket innebär att kolets effektivitet så småningom minskar. För de farligaste PFAS-ämnena kan det dock dröja decennier.
– Vi har sett en exceptionellt bra effektivitet under två år, och det finns inga tecken på att det inte ska hålla under en längre tid. Men vi måste förstås veta hur lång tid. Men det vi vet är att barriären fungerar i fält och att fullskalig sanering med barriärer kan vara en effektiv metod för att begränsa spridningen av PFAS i naturliga grundvattensystem, säger Robert Earon.
Vetenskaplig artikel:
In Situ Treatment of Target and Precursor PFAS in a Groundwater Plume Using a Permeable Barrier of Colloidal Activated Carbon, Remediation Journal.
PFAS – evighetskemikalierna
PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De finns i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och kosmetika.
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. Eftersom PFAS sprids lätt och stannar kvar länge i miljön har de hittats i vatten, mark, djur och människor över hela världen.
Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion – och därför vill EU införa en bred begränsning av hela gruppen.
De flesta produkter i hemmet innehåller oftast mycket låga halter. Det är framför allt de som tillverkar PFAS-ämnen eller produkter som innehåller dem som riskerar att utsättas för skadliga nivåer.
Källa: Kemikalieinspektionen
