Spelbolag lägger i stor utsträckning ansvaret för spelrelaterade skador på den enskilda spelaren. Det visar en studie från Stockholms universitet. Forskarna såg dessutom stora skillnader mellan hur olika bolag ser på sitt eget ansvar över användares spelproblem, och när de väljer att ingripa.
Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur onlinespelbolag förhåller sig till spelrelaterade skador hos sina användare. Genom att analysera 52 handlingsplaner från bolag kunde forskarna se att de tolkar den så kallade omsorgsplikten (se faktaruta nedan) på mycket olika sätt. Tolv av dem nämner inte omsorgsplikten alls, medan ytterligare 19 av dem nämner den utan att tydligt definiera vad den innebär.
I stället användes ofta begrepp som ”ansvarsfullt spelande” och ”socialt ansvar”. Spelrelaterade skador beskrevs framför allt som ett problem kopplat till individens beteende, medan risker med själva spelprodukterna får mindre uppmärksamhet.
– Spelbolagens tolkningar av omsorgsplikten innebär i praktiken att ansvaret för spelrelaterade skador läggs på individen. Fokus hamnar på att ge spelaren information och verktyg för att själv kontrollera sitt spelande, säger Maria Persson, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Vad är omsorgsplikten?
Omsorgsplikten infördes i samband med den nya svenska spellagen 2019. Den innebär att spelbolag ska skydda sina spelare mot överdrivet spelande och hjälpa minska spelandet när det finns anledning till det.
Under 2026 har Spelinspektionen föreslagit nya föreskrifter om spelansvar. Ett syfte är att förtydliga hur omsorgsplikten ska tillämpas och därmed minska utrymmet för olika tolkningar bland spelbolagen.
Stora skillnader mellan olika spelbolag
Studien visar att bolagen använder olika indikatorer för att identifiera problematiskt spelande. Det kan till exempel vara stora insättningar och förluster, förändrade spelgränser, ökad spelfrekvens och försök att vinna tillbaka förluster.
Men det skiljer sig kraftigt åt när bolagen anser att det är dags att ingripa. I handlingsplanerna varierar exempelvis de angivna dagliga förlustnivåerna från omkring 20 000 till 80 000 kronor.
– När bolagen kontaktar spelare först efter stora ekonomiska förluster eller tecken på psykisk ohälsa tyder det på att åtgärderna sätts in när skadan redan har uppstått. Det finns ett stort tolkningsutrymme, och bolagen definierar överdrivet spelande på olika sätt, säger Maria Persson.
Åtgärderna som beskrivs är i stor utsträckning passiva och reaktiva. De varierar från information och rådgivning till begränsningar av spelandet eller avstängning av konton, med stora skillnader i när dessa åtgärder sätts in. Det finns dock undantag – vissa bolag nämner också åtgärder riktade mot själva spelprodukterna.
Tydligare regler om spelansvar
Forskarna menar att resultaten visar behovet av tydligare regler för vad spelbolagen förväntas förebygga och när de ska ingripa. En mer förebyggande tolkning av omsorgsplikten skulle kunna flytta fokus från individens beteende till spelbranschens ansvar och hur spelprodukter utformas och erbjuds.
Forskarna betonar att spelbolagen har möjlighet att följa spelares spelbeteende och ingripa på ett tidigt stadium. Det handlar därför också om hur bolagen själva väljer att tolka detta ansvar. Forskning visar att strukturella åtgärder, snarare än enbart individinriktade insatser, har störst potential att minska skador relaterade till spel om pengar.
– Som det ser ut nu behövs ett starkare folkhälsoperspektiv som inte bara fokuserar på individens spelbeteende, utan också på hur spelprodukter utformas och erbjuds. Det är viktigt att regleringen blir tydligare kring vad som räknas som överdrivet spelande och vilka åtgärder bolagen ska vidta, säger Maria Persson.
Vetenskaplig artikel:
A Duty to Care or a Duty to Comply? Gambling Operators’ Interpretation of the Legal Concept of Duty of Care and Their Responsibility for Preventing Gambling-Related Harm, Regulation & Governance
