Inte bara hat i sociala medier-bilder från nationalistiska grupper. Bild: Depositphotos.
Texten baseras på en nyhet från Örebro universitet

Läs mer om vårt innehåll.

Högerextrema grupper lockar anhängare på sociala medier med bilder av friluftsliv, vackra landskap, mumintroll och söta kattungar. Bilderna kan förmedla känslor av kärlek, gemenskap och mening. Det framgår av en avhandling vid Örebro universitet.

Maria Darwish, forskare i genusvetenskap vid Örebro universitet, har studerat budskap i ekofascistisk kommunikation.

– Det hatiska och uttalat våldsamma inom rörelsen får ofta mest uppmärksamhet. Men det är minst lika viktigt att förstå hur föreställningar om omsorg och kärlek fungerar som drivkrafter, säger Maria Darwish.

Begreppet ekofascism

I forskningen finns ingen tydlig definition. I den aktuella avhandlingen beskrivs ekofascism som ett spektrum av idéer. Dessa syns framför allt i den yttersta högerns sociala medier och bygger på föreställningen om att ett visst folk hör hemma på ett visst territorium. Ekofascismen förenar, i sin mest extrema form, kärlek till naturen med rasism och våld.

Källa: Örebro universitet.

Nationalism och natur

Tidigare forskning om högerextrem mobilisering har ofta uppmärksammat känslor som ilska, rädsla och hat. Maria Darwish fann många bilder med en helt annan framtoning: Vackra landskap, söta djur och familjer och människor som lever nära naturen.

Forskningen bygger på fyra års observationer av nordiska, radikalnationalistiska, miljöer på nätet. Drygt 11 000 bilder från 41 ekofascistiska Telegramkanaler har studerats. Bilderna samlades in mellan 2020 och 2025.

Vita män som vandrar

Särskilt bilderna av män överraskade Maria Darwish.

– Jag hade inte väntat mig att hitta så mycket utrymme för lugna och stillsamma skildringar av framför allt manlighet, i en ideologi som annars förknippas med hypermaskulinitet, aggression och våld.

Ett återkommande motiv är det som Maria Darwish och hennes medförfattare Lucas Gottzén kallar ”den kontemplativa mannen”. Det handlar om vita män som vandrar, sitter vid en eld eller blickar ut över ett landskap. Mannen framställs som lugn, naturälskande och omsorgsfull – men samtidigt som en beskyddare av det egna folket och det egna territoriet.

Det politiska skyms

Avhandlingen visar också hur välkända och uppskattade motiv som friluftsliv, moderskap och djur blandas med fascistiska symboler. På så sätt kopplas extrema idéer samman med sådant som redan upplevs som tryggt och positivt.

– Bilderna bidrar till att knyta känslor av tillhörighet, omsorg och beskydd till idén om en etnisk nationalstat, så att den upplevs som personlig och naturlig snarare än politisk, säger Maria Darwish.

De positiva skildringarna erbjuder också olika roller att identifiera sig med – exempelvis kvinnan som livgivare eller mannen som en naturälskande och omsorgsfull beskyddare.

Viktigt att se budskapen

Maria Darwish menar att forskningsresultaten kan bidra till förståelsen av den yttersta högerns attraktionskraft, inte minst den hos unga män. Kunskapen kan vara till nytta för bland annat skolor, myndigheter och organisationer som arbetar med att förebygga våld och stärka digital kompetens.

– Positiva framtidsbilder och utopiska föreställningar är styrande för den yttersta högerns självbild. Vi behöver kunna upptäcka extremism även när den inte syns som uttalat hat, säger Maria Darwish.

Avhandling:

Gender, nature, and ‘positive’ affect: A study of visual communication in Nordic digital ecofascism, Örebro universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera