Personer som överlevt ett självmordsförsök kan fastna i en ond cirkel av skam, skuld och isolering. Det visar en ny studie där deltagarna berättar om livet efter försöket och hur omgivningens bemötande påverkar dem.
Forskare vid Lunds universitet har djupintervjuat 14 personer – åtta kvinnor och sex män – som sökt vård i Region Skåne efter ett självmordsförsök. Syftet var att undersöka tiden efter försöket, bland annat hur personerna ser på sig själva, hur relationer påverkas och hur omgivningens attityder kan prägla självbilden.
Studien, där deltagarna var mellan 19 och 62 år, visar att många som överlevt ett självmordsförsök bär på starka känslor av skam och skuld. Flera beskrev också en rädsla för att bli dömda, betraktade som svaga eller förknippas med självmordsförsöket.
– Det som förvånade oss var att de valde att inte berätta för familj, vänner och kollegor eftersom de då skulle bli ”en sådan där” person och därigenom äventyra relationen, säger Mahmoud Azzam, doktorand vid Lunds universitet och hälso- och sjukvårdskurator vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Självmordsförsök och stigma
Under 2024 vårdades omkring 11 000 personer i Sverige efter ett självmordsförsök eller annan självdestruktiv handling.
Självmord har historiskt varit starkt fördömt ur religiösa, moraliska och juridiska perspektiv och är fortfarande förknippat med stigma.
För den som överlever ett självmordsförsök kan skammen därför bli dubbel: dels över att inte ha levt upp till sociala normer, dels över att försöket inte ledde till det resultat man hade avsett.
Omgivningens syn påverkar självbild
När ett självmordsförsök möts av fördömande, oförståelse eller tystnad kan omgivningens föreställningar bli en del av den egna självbilden, menar Mahmoud Azzam. Skam och skuld kan då vändas mot den egna personen och bidra till en cykel av självstigma. Det kan i sin tur leda till att personen drar sig undan och att relationer försvagas, vilket ytterligare förstärker känslan av utanförskap.
– Suicidförsök sker inte i ett vakuum. Erfarenheten påverkas av relationer, bemötande och sociala sammanhang. När en person möts av tystnad, rädsla eller fördömande kan det förstärka skammen och göra det svårare att söka hjälp, säger Mahmoud Azzam.
Socialt nätverk spelar roll
Studien visar också att tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa, utanförskap och andra svåra livshändelser kan lägga sig som olika lager över tid. Ett självmordsförsök kan då förstärka en redan sårbar självbild.
En viktig slutsats är att det sociala nätverket spelar roll – men inte bara hur stort det är.
– Det avgörande är hur personen blir bemött. Även ett stort nätverk kan förstärka skam om personen känner sig dömd eller reducerad till sitt suicidförsök. Att vara en närvarande medmänniska och lyssna utan att döma, kan istället ha stor betydelse för hur personens mående.
Självstigmats fyra steg
1. ”Jag skyller på mig själv”
Självmordsförsöket upplevs som ett tecken på svaghet, misslyckande eller något skamligt.
2. ”Jag känner skuld”
Man upplever att självmordsförsöket har orsakat lidande för familj och närstående och att man därför blir en börda.
3. ”Jag gömmer mig bakom en mask”
Rädslan för att bli dömd eller avvisad gör att man döljer sitt lidande.
4. ”Jag vänder mig bort när världen vänder sig bort”
Att dra sig undan blir ett sätt att skydda sig mot nya erfarenheter av skam och avvisande. Samtidigt kan det leda till att det sociala nätverket krymper och isoleringen ökar.
Läkande miljöer viktigt
Mahmoud Azzam menar att vården behöver bli bättre på att uppmärksamma skam och självstigma efter självmordsförsök. Ett viktigt komplement kan vara att rita upp en social karta över hur personens relationer har förändrats och vilket stöd som finns runt omkring.
– Det handlar om att inte reducera en människa till ett suicidförsök och att skapa miljöer där människor kan tala om suicid, sårbarhet och psykiskt lidande utan rädsla för att bli dömda. Personen behöver bli sedd som mer än sin kris – med sina relationer, erfarenheter och möjligheter till återhämtning, säger Mahmoud Azzam.
Vetenskaplig artikel:
The Cycle of Self-Stigma: Experiences of Social Stigma and Self-Stigma Among Individuals Who Have Attempted Suicide—A Qualitative Study, Stigma and Health.
Hjälp vid självmordstankar
Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.
På 1177 kan du hitta telefonnummer till fler stödlinjer, klicka här. Vissa går det även att mejla och chatta med.
Är det akut, ring 112. Genom dem kan du också få tag på jourhavande präst. Du kan också ringa 1177 för att få vägledning.Genom dem kan du också få tag på jourhavande präst. Du kan också ringa 1177 för att få vägledning.
