Förskolebarns egna perspektiv riskerar att förbises i forskning eftersom de kan ha svårt att uttrycka och förklara sina erfarenheter. Forskning från Röda Korsets högskola visar att visuella metoder kan möjliggöra för barns åsikter och upplevelser att förmedlas.
Hur kan forskare underlätta för yngre barns åsikter att träda fram? Ett sätt kan vara genom Q-metodologi, en visuell metod där barn får rangordna bildkort utifrån vad de tycker är viktigt. Metodologin kan vara ett barnvänligt och åldersanpassat sätt att göra yngre barns röster hörda i forskning, visar en studie från Röda Korsets högskola.
– En viktig fördel är att barnen inte behöver kunna formulera långa muntliga svar för att visa vad de tycker. Genom att placera korten kan de uttrycka sina preferenser både verbalt och icke-verbalt, säger Merja Hietanen, doktorand vid KTH och Röda Korsets högskola.
Sjutton barn deltog i studien mellan åldrarna tre till fem år. Barnen som fullföljde studien deltog aktivt i rangordningen genom att exempelvis peka, flytta kort och bekräfta sina val. Däremot hade de ofta svårt att förklara varför de hade gjort sina val.
Vuxnas perspektiv kan skilja sig från barnens
Även föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal deltog i studien och fick rangordna påståendena utifrån hur de trodde att barn skulle vilja vara delaktiga i vårdsituationer. Föräldrar kunde bidra med förklaringar till barnens val utifrån tidigare erfarenheter.
Samtidigt visade intervjuerna att vuxna ibland utgick från sina egna uppfattningar om hur barn bör agera och vilka beslut de bör få vara delaktiga i.
– Det visar varför det är viktigt att inte enbart fråga vuxna när vi vill förstå vad barn själva tycker. Föräldrar och vårdpersonal kan ge viktig kontext, men deras uppfattningar kan inte ersätta barnens egna röster, säger Catarina Nahlén Bose, docent vid Röda Korsets högskola och en av forskarna bakom studien.
Metoden behöver anpassas efter barnets ålder
Av de 17 barn som samtyckte till att delta genomförde 12 hela studien. De fem barn som inte fullföljde tappade koncentrationen eller började leka. Ingen av de tre treåringarna slutförde rangordningen, vilket kan bero på tidpunkten på dagen, det abstrakta ämnet eller barnens utvecklingsnivå.
Studien visar att Q-metodologi kan ge förskolebarn möjlighet att uttrycka sina preferenser även när de inte kan förklara resonemanget bakom sina val. Den visuella och praktiska metoden kan också bidra till att minska maktskillnaden mellan den vuxna forskaren och barnet.
– Att utveckla metoder som inkluderar små barn direkt i forskning är viktigt för att bättre förstå deras behov och erfarenheter och för att stärka deras möjlighet att vara aktiva deltagare i frågor som berör dem. Vi menar att metoden är lämplig för fyraåringar och potentiellt även för treåringar, förutsatt att ämne, tidpunkt och genomförande anpassas efter barnens förutsättningar, säger Merja Hietanen.
Vetenskaplig artikel:
Q-methodology with pre-school-aged children: practical challenges and emerging opportunities, Quality & Quantity.
