Grundstammen har oväntat stor betydelse för hur sjukt ett äppelträd kan bli i svampsjukdomen fruktträdkräfta. Det framgår av ny forskning.
– Fruktträdkräfta är en lömsk sjukdom som orsakar stora problem, säger forskaren Larisa Gustavsson vid SLU.
Ett äppelträd har genetiskt två delar: Grundstammen samt den ympade äppelsorten.
I Sverige har uppemot 90 procent av alla kommersiellt odlade äppelträd en grundstam som heter M.9. Den har visat sig vara mycket mottaglig för sjukdomen fruktträdkräfta, som orsakas av svampen Neonectria ditissima. Sjukdomen är vanlig i svensk och nordeuropeisk äppelodling och kan med tiden döda hela äppelträd.
– Fruktträdkräfta är en lömsk sjukdom som orsakar stora problem. I somras var jag på många äppelodlingar och såg då att upp till 60–70 procent av träden av vissa sorter hade en pågående infektion, säger Larisa Gustavsson, forskare vid SLU.
Det är en grundstam
Ett fruktträd i en odling består i regel av två delar: Dels en grundstam och dels en fruktsort som har ympats på den.
Grundstammen utgör trädets rötter och den nedersta delen av stammen. Grundstammen påverkar bland annat trädets växtkraft, storlek, näringsupptag, stresstålighet och fruktkvalitet.
Källa: Larisa Gustavsson, SLU.
Smitta sprids lätt
Smittan sprids i odlingar från sjuka träd till friska, via luften eller med regnstänk. Träden kan smittas redan när de ympas i plantskolan och kommer då till odlingarna som smittbärare. Efter tre till fem år, ibland ännu snabbare, kan sjukdomen slå till och skada och till och med döda hela odlingar av unga träd.
För att en infektionen ska kunna ske behöver det finnas en sårskada på trädet. När trädet försöker att läka skadan uppstår koncentriska ringar, som är ett typiskt kännetecken för sjukdomen. Dessa växer med tiden.
Det finns inga växtskyddsmedel mot fruktträdkräfta. Sjukdomen hanteras istället genom övervakning och genom att infekterade grenar, i värsta fall hela träd, tas bort. Vissa äppelsorter, exempelvis Elise, är så pass utsatta så att det inte lönar sig ekonomiskt att fortsätta att odla sorten.
Grundstam kan avgöra
SLU-forskare har nu granskat grundstammar för att se om valet av grundstam kan stärka trädens motståndskraft mot fruktträdkräfta. Grundstammar från Sverige och andra länder har undersökts, tillsammans med de vanliga äppelsorterna Aroma, Discovery, Frida och Ingrid Marie.
– Vi odlade upp till 24 träd av varje grundstam varje år och fördelade dem slumpmässigt i fyra block. På varje träd skapade vi små sår vid tre knoppar och tillförde en bestämd mängd sporer av fruktträdskräftans svamp. Vi ville ge alla grundstammar så likartade förutsättningar som möjligt, säger Larisa Gustavsson.
Nästan alla träd blev sjuka
Forskarna följde utvecklingen av sjukdomen under ungefär sex månader. De mätte storleken på kräftsåren sju gånger, med två veckors mellanrum. På så sätt kunde de inte bara se om ett träd hade infekterats, utan också hur snabbt och hur mycket sjukdomen utvecklades.
Över 89 procent av alla inokulerade trädsår utvecklade skador i försöket.
Kombinationen viktig
Graden av sjukdom skilde sig dock kraftigt mellan grundstammarna, visade det sig.
Det visade sig även att samspelet mellan grundstam och äppelsort kan se mycket olika ut. En i sig bra grundstam kan påverka äppelsortens motståndskraft negativt. En viss grundstam i försöket gynnade exempelvis äppelsorterna Aroma och Discovery, men missgynnade sorten Frida.
– Det är viktigt att testa olika sorter på olika grundstammar och välja de bästa kombinationerna, säger Larisa Gustavsson.
– I andra länder som har problem med päronpest, vilket tack och lov inte finns i Sverige än, så finns rekommendationer om sort- och grundstams-kombinationer. Något liknande behövs för den svenska äppelodlingen gällande fruktträdskräfta.
En klarade sig bäst
En grundstam stack ut, en amerikansk grundstam som togs fram på 1970-talet. Många av såren på träden av denna grundstam utvecklade ingen infektion. Grundstammen påverkade också äppelsortens resistens på ett positivt sätt. Till exempel sågs mycket goda resultat av denna grundstam i kombination med äppelsorten Aroma.
Grundstammen, med namnet G.969, är därför särskilt lovande för svenska äppelodlingar, enligt forskarna. Den har dessutom en känd resistens mot päronpest och äppelbladlus samt är köldtålig. Dock växer träden på denna grundstam annorlunda än de vanligaste svenska äppelträden.
– Det blir större träd med den grundstammen. Det kan innebära att man som odlare måste ändra hela sitt odlingssystem och till exempel göra tvåstammiga träd, säger Larisa Gustavsson.
Fler försök väntar
Forskningen har hittills skett i växthus. Nu ska forskarna undersöka vad som sker med äppelträden under mer verkliga odlingsförhållanden. Målet att få ännu mer information om hur fruktträdkräfta undviks.
– Genom mer kunskap och genom att hitta de bästa kombinationerna vill vi hjälpa odlarna till en lösning, säger Larisa Gustavsson.
Vetenskaplig artikel:
