Sociala medier inte främsta orsaken till att unga hamnar i kriminella nätverk
Att konsumera kriminellt förhärligande innehåll på sociala medier är inte det enda som kan bidra till kriminalitet bland unga. Det visar en rapport från FOI som har undersökt hur kriminell livsstil marknadsförs i sociala medier samt hur detta kan påverka barns och ungas attityder till våld och kriminalitet.
Innehåll på sociala medier som förhärligar kriminalitet har länge varit ett stort inslag i debatten om unga som vänder sig till gängmiljöer. En rapport från FOI på uppdrag av regeringen visar dock att det finns andra faktorer som spelar in.
– Det är socioekonomiska, lokala och demografiska faktorer som bidrar när ungdomar hamnar i kriminalitet. Det är felaktigt att påstå att vilket barn som helst riskerar att bli rekryterat till kriminella gäng i digitala miljöer. De sårbarheter som gör barn och ungdomar utsatta online är samma sårbarheter som gör dem utsatta i deras lokala miljö, säger Johan Evasdotter Dencker, analytiker på FOI.
Exempel på sårbarheter kan vara att leva i relativ fattigdom jämfört med andra, att ha lågutbildade och frånskilda föräldrar, att ha ett funktionshinder och att själv ha utsatts för våld och kriminalitet.
Rapporten bygger på enkätsvar från 6 000 elever i grundskola och gymnasium. Forskarna har också intervjuat pojkar placerade på Sis-hem, personal på dessa hem, fältassistenter och fritidsgårdspersonal.
Våldsaccepterande ungdomar konsumerar mer digitalt våld
Rapporten visar att det finns ett samband mellan ungdomarnas värderingar och den typ av digitalt innehåll de tar del av. Till exempel konsumerar ungdomar med en positiv eller förlåtande inställning till våld eller kriminalitet mer våldsamt innehåll i sociala medier än andra.
De tycker också att status är viktigt i kompiskretsen, har könskonservativa värderingar och en en låg tilltro till samhället och dess institutioner.
– Samtidigt kan sådana värderingar ses som en del av en utbredd samhällskontext där pengar, framgång och maskulinitet är centrala element, säger Johan Evasdotter Dencker.
Forskarna undersökte också vilken roll som användningen av sociala medier har i eskaleringen av konflikter i kriminella miljöer.
– Sociala mediers roll i kriminella konflikter var inte framträdande i studiens material. Däremot visar den att spridning av våldsamma eller förnedrande bilder och videor, oftast utanför kriminella miljöer, är en del av många ungdomars vardag. Det kan handla om videor på exempelvis misshandel eller sexuella övergrepp från den egna skolan eller det egna närområdet. Spridningen tycks ofta göra större skada för den som utsatts än våldet i sig vilket kan leda till spridning och eskalering av konflikter, säger Johan Evasdotter Dencker.
Krävs insatser för att skydda barn och unga
Enligt forskarna är det tydligt att det krävs insatser för att skydda barn och unga från våld, kränkningar och kriminalitet, både digitalt och lokalt.
– Det behövs en ny diskussion om digital närvaro för personal i fritidsgårds- och fältverksamhet. Under intervjuerna mötte vi stor frustration från fältassistenter och fritidsgårdspersonal över att de ofta inte får lov att finnas på digitala plattformar. Det behövs också en diskussion om hur kulturen som kretsar kring pengar och status kan balanseras av andra drivkrafter, säger Johan Evasdotter Dencker.
