Forskare har undersökt hur läkarstudenter ställer sig till så kallat läkarassisterat döende, där läkaren förskriver dödande läkemedel som patienten sedan själv kan välja att ta. Bild: Depositphotos
Texten baseras på en nyhet från Lunds universitet

Läs mer om vårt innehåll.

Hur ställer sig svenska läkarstudenter till att i sin kommande yrkesroll hjälpa obotligt sjuka personer att avsluta sina liv genom så kallat läkarassisterat döende? Majoriteten är positivt inställda, men en stor majoritet anser att läkares medverkan bör vara frivillig, visar en studie.

I Sverige är det inte tillåtet för läkare att hjälpa patienter att avsluta sina liv, oavsett hur svår sjukdomen är eller hur stort personens lidande är.

– Detta är en viktig debatt att föra och ha på agendan. Samhällets inställning har förändrats och fler ställer sig positiva till assisterat döende, säger Jenny Lindberg, forskare i medicinsk etik vid Lunds universitet och överläkare i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Begreppet dödshjälp är en paraplyterm. Det kan betyda att läkaren rent handgripligen hjälper en person att avsluta sitt liv, så kallad eutanasi. Men i en ny studie, från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, har forskare undersökt så kallat läkarassisterat döende, där en läkare förskriver dödande läkemedel som patienten sedan själv kan välja att ta.

Drygt 9 000 läkarstudenter vid alla läkarprogram i Sverige och från alla terminer fick en enkät skickad till sig. För att se om ordvalet kunde påverka svaren utformades två olika enkäter som gick ut till ungefär lika många studenter:

  1. I den ena kallades läkarens insats för läkarassisterat döende
  2. I den andra kallades det läkarassisterat självmord

57 procent positiva

I enkäterna ställdes studenterna inför ett fiktivt patientfall baserat på den så kallade Oregon Death with Dignity Act, en metod för läkarassisterat döende som ger dödssjuka personer rätt att avsluta sina liv genom att frivilligt själva inta dödliga läkemedel som uttryckligen har ordinerats av en läkare för det ändamålet.

Det är också denna metod som oftast har diskuterats som en tänkbar väg även för Sverige.

2 107 studenter svarade på enkäten. Forskarna hade gärna sett en högre siffra, men är ändå trygga i sina resultat: 57 procent av studenterna ställde sig positiva till läkarassisterat döende/självmord, 23 procent var emot och resten var osäkra.

Siffrorna var överensstämmande i båda enkäterna, oavsett ordval. Störst enighet fanns i frågan om det skulle vara frivilligt eller tvingande för läkaren att medverka till assisterat döende: 68 procent motsatte sig att det ska vara obligatoriskt.

– Vi var noga med att ta fram ett så representativt patientfall som möjligt utifrån Oregonmetodens egen statistik. Så det är fall liknande detta som svenska läkare skulle ställas inför om läkarassisterat döende infördes här, säger August Näsström, specialistläkare i internmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Självbestämmande och skadeprincipen vägde tungt

Patientens självbestämmande, autonomi, var den tyngst vägande aspekten bland studenter som var för assisterat döende. Principerna att göra gott och undvika skada användes både för att försvara och förkasta läkarassisterat döende. Att undvika skada kunde å ena sidan tolkas som att inte avsluta ett liv, å andra sidan som att befria patienten från utdraget lidande.

Bland studenter med religiös övertygelse fanns ett större motstånd till dödshjälp.

Utöver de fasta frågorna och svarsalternativen i enkäterna, kunde studenterna formulera sig fritt under varje fråga.

– Där kunde vi se en betydande polarisering mellan dem som tycker att livet är ett värde i sig och de som tycker att man själv måste få bestämma över sitt liv. Det fanns även de som tyckte att vissa patienter bör få hjälp att dö, men att det då inte ska ske med hjälp av läkare utan av en helt annan yrkeskategori, berättar August Näsström.

– Ett ganska vanligt argument, både hos de här studenterna och i samhällsdebatten när dödshjälp diskuteras, är risken för ett så kallat sluttande plan. Det handlar om rädslan för att det, trots en tydlig lagstiftning, med tiden kan finnas en risk att patienter får tillgång till läkarassisterat döende på allt vidare indikationer, säger Jenny Lindberg.

Många studenter tryckte också på vikten av en tydlig reglering och en strikt bedömning av varje enskilt fall om läkarassisterat döende skulle bli lagligt i Sverige.

Vetenskaplig artikel:

Exploring the views of Swedish medical students on physician-assisted dying: a quantitative and qualitative analysis, BMC Medical Ethics.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera