Språkliga missförstånd kan påverka både äldreomsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. En studie visar att gemensam språkträning kan stärka personalens trygghet och förbättra kommunikationen – men också att ämnet väcker känslor.
Omkring hälften av personalen på Sveriges äldreboenden är född utomlands. Samtidigt är bristande språkkunskaper bland personalen en känslig fråga att lyfta.
– Bristande kommunikation kan innebära risker i vårdsituationer, men kan också leda till andra problem. Det kan vara vad en äldre vill ha på sig eller vad som ska serveras till deras mat, saker som påverkar omsorgen negativt, säger Elisabet Eriksson, docent i vårdvetenskap och forskare vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Språkträning på äldreboenden
Hon har tillsammans med en forskarkollega vid Uppsala universitet undersökt ett initiativ med språkträning på fyra kommunala äldreboenden. Studien bygger på sex fokusgruppsintervjuer med 28 chefer och medarbetare, däribland språkombud.
Personalen deltog i åtta träffar med övningar i bland annat telefonsamtal, rapportering och kommunikation med äldre och anhöriga. Medarbetarna uppskattade träffarna och upplevde ett öppnare arbetsklimat.
– Det blev mer accepterat att ställa frågor och säga fel. Personalen vågade prata mer och kände sig tryggare, säger Elisabet Eriksson.
Språkfrågan var dock så känslig att träffarna på vissa arbetsplatser fick andra namn för att deltagarna skulle känna sig mer bekväma. I stället för språkkaféer kallades de exempelvis diskussionsgrupper eller kommunikationsträffar.
Stor del av omsorgen
Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, är mer än hälften av vårdbiträdena och drygt en tredjedel av undersköterskorna i kommunerna födda utomlands. Elisabet Eriksson har mött chefer som uppger att andelen på vissa arbetsplatser är så hög som 90 procent.
– Cheferna behöver anställa den personal som finns att tillgå. Samtidigt måste kommunikationen med de äldre fungera. Ett språktest säger heller inte allt om hur bra någon är på att ta hand om äldre, vilket är det viktigaste, säger hon.
Språkkrav räcker inte
Sedan intervjuerna genomfördes 2024 har språkfrågan blivit mindre känslig att diskutera, menar Elisabet Eriksson. Språkbrister uppmärksammas mer öppet och regeringen har tagit initiativ till skärpta språkkrav.
Studien visar dock att det var svårt att hitta språkstödjare som kunde leda träffarna och avsätta tid för uppdraget. Vissa träffar fick ställas in på grund av personalbrist.
– Det räcker inte att ställa språkkrav. Personalen måste också få möjlighet att utveckla sin svenska på jobbet, säger Elisabet Eriksson.
