Schäferhundar som avlats för arbete är mer nyfikna och mindre rädda än hundar som avlats för utställning. En ny studie visar att skillnaderna inte bara märks i hundarnas beteende, utan också i deras gener.
Schäfrar används bland annat som tjänstehundar inom polis och militär, där deras beteende och egenskaper är viktiga. Men att avla fram hundar som lämpar sig för uppgifterna är både svårt och kostsamt. Med en bättre förståelse av den underliggande genetiken kan aveln förbättras.
I en studie vid Uppsala universitet och SLU har etologer* och genetiker undersökt hur schäfrars beteende avspeglas i deras gener. Studien visar att den svenska schäferpopulationen består av två grupper: en som främst avlats för utseende och en som avlats för funktion.
− När det gäller brukshundar har man avlat på hundar som verkligen tycker det är kul att arbeta, det är lite som en lek för dem. Det är intressant att vi nu kan se att den aveln verkligen har lett till skillnader mellan brukshundar och utställningshundar – skillnader som syns både på beteendenivå och på genetisk nivå, säger Kerstin Lindblad-Toh, som är professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
* En etolog forskar om djurs beteenden och orsakerna bakom beteenden.
Hundarnas reaktioner testades
För att undersöka schäfrarnas beteende användes ett standardiserat test där hundarna fick möta olika situationer. Testet mäter bland annat hur hundarna reagerar på en lekinvit, hotfulla spökliknande figurer och att hanteras av en främmande person.
I dag testas majoriteten av de svenska schäfrarna med metoden. I studien tittade forskarna på data från omkring 23 000 schäfrar.
− Vi kunde se att brukshundarna i genomsnitt visade mindre rädsla, mer nyfikenhet och större social förmåga gentemot människor. Det visar hur viktigt det är att man selekterar på beteende när man väljer hundar till avel och viktiga funktioner, säger Åke Hedhammar, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Gener kopplade till nyfikenhet
Forskarna tog därefter blodprov från 373 schäfrar, som hade gjort beteendetestet, för att kartlägga deras arvsmassa.
− Vi kunde då se att det fanns ställen i arvsmassan där hundarna skiljde sig åt beroende på hur nyfikna eller lekfulla de var, till exempel. På så sätt kunde vi ringa in några av de gener hos brukshundar som hänger ihop med nyfikenhet och lekfullhet, säger Kerstin Lindblad-Toh.
Även hos människor har forskare hittat samband mellan gener och beteende. Några av generna som nu kopplas till schäfrarnas beteende har tidigare förknippats med ängslighet hos människor.
− Det är intressant att flera av de gener vi ser påverka beteende hos schäfrarna också är kopplade till beteende hos människor. Här ser vi nu ett exempel på hur vi på sikt även kan få mer kunskap om olika beteenden hos människor med hjälp av hunden, säger Kerstin Lindblad-Toh.
Kartläggning går vidare
Beteende styrs inte av enstaka gener, utan av ett komplext samspel mellan flera olika gener. Forskarna ska nu gå vidare med större studier tillsammans med Försvarsmakten för att bättre kunna kartlägga genetiken bakom schäfrarnas beteende.
− Då skulle dessa resultat på sikt kunna användas för att välja ut både vilka hundar som har bäst förutsättningar att bli bra arbetshundar och för att användas i aveln. Men där är vi inte ännu. Den här studien är ett första steg och visar att det faktiskt finns tydliga skillnader i beteende mellan bruks- och utställningsschäfrar, säger Åke Hedhammar.
Vetenskaplig artikel:
The Genetic Architecture of Behavior in the German Shepherd Dog, Animal Genetics.
