Antibiotika

Forskare har sett hur en viss typ av protein rör sig för att vårt DNA ska kopieras. Upptäckten kan bidra till ökad förståelse av hur gener för antibiotikaresistens sprids mellan bakterier.

Antibiotikarester som släpps ut i miljön i regionerna runt Kina och Indien riskerar att bidra till antibiotikaresistens – och dricksvatten kan innebära ett hot mot hälsan. Det visar en studie från Karolinska institutet.

De flesta bakterier som utsätts för antibiotika dör ganska snabbt. Men en liten del lyckas anpassa sig, växa till sig och förändras genetiskt, något som ökar risken för resistens. Fenomenet kallas bakteriell uthållighet och visar hur viktigt det är att inte skippa de sista tabletterna i...

När vi får en bakterieinfektion är det viktigt, ur bakteriens synvinkel, att inte växa för fort. För då kan allt gå åt pipan. Nu har forskare listat ut hur bakterier bestämmer den här takten. På sikt, hoppas forskarna, kan det ge bättre antibiotika.

Ett virus attackerar en bakterie. Och hur försvarar sig bakterien? Jo, genom att ta kål på sig själv, för att rädda andra bakterier. Nu hoppas forskare kunna utnyttja denna försvarsmekanism i kampen mot infektioner – kanske går det att lura farliga bakterier och förmå dem att förinta...

Klockan tickar för att få bukt med den växande antibiotikaresistensen som hotar vår hälsa. En ny sorts antibiotika som kan döda svårbekämpade bakterier kan vara en viktig pusselbit i kampen för nya effektiva preparat, visar forskning vid Umeå universitet.

En av tjugo svenskar är öppna för att skaffa antibiotika utan recept, till exempel på semesterresan eller på nätet. Illavarslande, tycker forskare – som har en förklaring till varför vissa struntar i recept.

Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar i världen. Men hur ser det ut i Sverige? Det undersöks i en avhandling från Linköpings universitet.

Forskare har identifierat en grupp molekyler - THCz - som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper är lätta att förändra kemiskt hoppas forskarna kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar.

De senaste 20 åren har antibiotikaresistensen hos björnar gått ner. Forskare har kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar.

Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.

Prover som samlats in från 60 storstäder världen över visar att varje stad har sin egen mikrobiella profil. En specifik uppsättning av virus, arkeer, bakterier och andra osynliga organismer.

Sjukhusavlopp, som innehåller förhöjda halter av antibiotika, kan snabbt avdöda känsliga bakterier medan de multiresistenta fortsätter att växa, visar forskning från Göteborgs universitet. I sjukhusens avloppssystem kan det därför finnas risk för att av nya former av resistens...

Bakterier i människor utvecklar idag antibiotikaresistens betydligt snabbare än väntat. Överföring av resistensgener mellan bakterier, och till människa är en orsak. Det kan finnas överföringsmekanismer mellan mängder av bakteriearter och miljöer, där man hittills trott att det fanns...

Genom att jämföra arvsmassa från tusentals bakterier har forskare vid Göteborgs universitet kunnat kartlägga varifrån antibiotikaresistensgener kommer. Nästan alla gener, där man kunde identifiera ett ursprung, började spridas från sjukdomsframkallande bakterier.

Forskare vid KTH har tagit fram och utvärderat en digital doppsticka som med tillräcklig hög känslighet kan upptäcka bakterier i urin. Två av poängerna med teststickan är att användaren själv ska kunna använda den hemma - och att testet är lika tillförlitligt som vårdens.