Barn och unga

Kvinnor som är äldre, ensamstående eller som får barn efter IVF-behandling har större risk att få en komplicerad graviditet och sämre hälsa. En studie visar även att risken för diagnoser kan öka hos barnen. Men det finns också fördelar med att bli mamma efter 40.

Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.

Över 450 barn i 28 länder har sedan slutet av mars drabbats av akut svår hepatit. Orsaken förbryllar forskarna. Sjukdomen drabbar framför allt barn under 16 år som i övrigt är helt friska.

I Skåne har svårt sjuka barn rätt att vårdas hemma istället för på sjukhus, något som ökar livskvaliteten för hela familjen i en ofta tung tid. Men fortfarande erbjuds alltför få barn vård i hemmet.

Barn som spelar datorspel ökar sin intelligens, visar forskning som undersökt hur skärmtid påverkar barns kognitiva förmågor. Tv och sociala medier hade varken positiv eller negativ effekt.

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering. Och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet. 

Cannabisbruk kopplas till ökad risk för annan droganvändning, men också till ökad risk för ångest och depression – i alla fall bland dem som använt cannabis under 2000-talet. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

Mobbning ökar sårbarheten för att utveckla depressiva symptom, visar forskning. Sambandet är extra starkt för barn med funktionsnedsättning.

Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.

Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.

Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för information inför skolvalet. Det visar en studie från Uppsala universitet.

Ärftlighet spelar stor roll vid autism, men en studie på tvillingar visar att även låg födelsevikt, kramper och infektioner under de första levnadsåren kan öka risken för neuropsykiatriska diagnoser.

Miljön på särskilda ungdomshem innebär svårigheter för både de unga och personalen, visar en ny avhandling. Individuell vård och goda relationer blir lidande när allt för mycket fokus hamnar på säkerhet och kontroll.

Barn som föds extremt för tidigt löper stor risk att drabbas av både neuropsykiatriska och fysiska diagnoser. – Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin.

Psykiska besvär och lågt välbefinnande är vanligare bland ungdomar som upplever bristande tillit och känner en låg känsla av samhörighet och stöd från familj, skola och vänner.