Djur
-
Hotet från virus som muterat i djur
Både influensavirus och coronavirus kan lätt mutera när de hoppar mellan olika djurarter. När de förändras slingrar de sig undan människans immunförsvar, och utgör helt nya hot.
-
Fåglar utan flygförmåga riskerar utrotning
Fågelarter som genom evolutionen förlorat förmågan att flyga har i högre grad blivit utrotade än fåglar som haft kvar flygförmågan, visar ny forskning från Göteborgs universitet.
-
Många arter hamnar i osynk när klimatet förändras
Många arter får allt svårare att hänga med i klimatförändringarna och det uppstår allt fler feltajmingar mellan arterna. Ett exempel är fåglar som häckar när det inte finns nog med insekter till föda för ungarna, visar forskare från bland annat SLU.
-
Genförändringar upptäckta hos stressade kycklingar
Det finns inget bra sätt att mäta skadlig stress hos djur. Men nu har forskare hittat en ny metod där man kan upptäcka genförändringar på kycklingar som utsatts för långvarig stress. På sikt kan metoden användas för att spåra återkommande stress i uppfödda djur.
-
Spigg och muddring hot mot abborre och gädda
Norra Östersjöns viktigaste yngelkammare är de grunda avsnörda vikar som kallas Flador. Vikarna är varma och skyddade vilket gynnar reproduktionen av abborre och gädda. När vikarna muddras sjunker den förr så gynnsamma temperaturen och den yngelätande spiggen kan ta sig in, vilket på...
-
Inga spår av hundgener i de nordiska vargstammarna
Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund visar en studie från Uppsala universitet.
-
Inga gener från bläsgås i Sveriges fjällgäss
De akut hotade svenska fjällgässen har inte gener från den närbesläktade bläsgåsen. Det visar en kartläggning av fjällgässens arvsmassa. Att det inte finns några hybrider kommer att underlätta arbetet med att bevara arten.
-
Kraftiga tidvatten kan ha drivit fiskar till liv på land
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Det tror forskare som med hjälp av matematiska modeller simulerat tidvatten i en period för 420-380 miljoner sen då, precis som idag, kraftiga tidvatten...
-
Räcker fisken åt både fiskare och fåglar?
Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och fåglar - men att fisken måste finnas där fåglarna...
-
Fågelbajs motor i kretslopp mellan liv i hav och på land
Svalor äter inte fisk. Trots det har fisken i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. Havsfåglarna – och deras spillning – utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina livet under ytan och det lokala ekosystemet...
-
Därför kedjeflyttar tornseglarna
Tornseglare följer ett mycket ovanligt mönster när de flyttar från häckningsområdena i Europa till övervintringsplatserna söder om Sahara. Sannolikt beror det på att de tillbringar så mycket tid i luften. Storlek och antal ungar varierar beroende på var i Europa fåglarna häckar, enligt...
-
Mindre fisk när vattnet blir varmare och brunare
Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar. Och det påverkar livet i vattnet. Förändringar ger oss sannolikt sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, enligt en avhandling från SLU.
-
Design för pingviner ökar förståelsen för relationen mellan människa och djur
Lekfulla pingviner vinner över katter i digitala spel. Det vet designforskaren Michelle Westerlaken som designar för djur. Men hon har också förstått vikten av att inkludera djuren i designprocessen. Det ökar förståelsen för relationen mellan människa och djur.
-
Marina arter tar ett genetiskt skutt i Östersjöns mynning
Torsk och andra marina arter i Östersjön är genetiskt skilda från artfränderna i Västerhavet och Nordsjön. Bestånden har utvecklat egenskaper som gör det möjligt att leva och fortplanta sig i Östersjöns speciella miljö, visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Effekten av ångestdämpande läkemedel minskar om fiskar simmar i grupp
En ny avhandling från Umeå universitet visar att läkemedelsrester är mer beständiga i vattendrag än vad man tidigare trott. Studien ger också lugnande besked till de som fruktat att fiskar ska ta livshotande risker till följd av ångestdämpande läkemedel i vattenmiljön.
-
Spiggen sprider sig som en flodvåg i Östersjön
Storspiggen har successivt tagit över allt större delar av Östersjökusten och trots sitt lilla format har den blivit ett allvarligt hot mot gädda, abborre såväl som mot kusternas ekosystem.