Djur
-
Varför så många fågelarter i östra Himalaya – och varför inte fler?
Mångfalden av tättingar är troligen större i östra Himalaya än i något annat område i världen. En artikel i tidskriften Nature tar upp artbildningen bland sångare, trastar, mesar och andra tättingar i Himalaya, sedan de lämnade urhemmet i Australien för ca 34 miljoner år sedan. En...
-
Fiske efter storspigg kan vända negativ utveckling i Östersjön
Storspiggen har ökat kraftigt i Östersjön och Bottenhavet. Den är också en art som i dag saknar kommersiellt värde. Med stöd från stiftelsen BalticSea2020 ska forskare vid Umeå universitet undersöka möjligheten att fiska storspigg kommersiellt för tillverkning av fiskfoder. Fisket kan...
-
Dålig härmning kan ge framgång
Bland djur finns fenomenet att härma vissa egenskaper hos en annan art för att undgå att bli uppäten. Det kallas mimikry. En gåta med mimikry är dock att många djur som härmar gör det ofullständigt. De liknar helt enkelt inte den andra arten speciellt väl. Hur kan då predatorerna ändå...
-
Projektet SalmoInvade studerar sportfiskets effekter på laxfisk
I samarbete med sportfiskarna ska nu en internationell grupp med forskare studera hur invaderande fiskarter påverkar lokala fiskbestånd. – Vi ska bland annat undersöka om sportfisket kan fungera som ett skydd för lokala bestånd av lax och öring, säger projektets koordinator Jörgen...
-
Storskalig röjning och gallring hot mot talltitor
Antalet talltitor har mer än halverats sedan 1970-talet. Vad detta beror på har diskuterats i fågelkretsar under många år. Enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är orsaken en kraftig minskning av små granar i gallrings- och avverkningsmogen skog. Granarna är viktiga...
-
Beståndet av mört visar sjöförsurning över tid
Historiska data kring förekomsten av fiskarter i svenska sjöar ger en bild av hur försurning och andra miljöförändringar har har varierat. Bland annat visar beståndet av mört hur sjöförsurningen har slagit. Studien är gjord av bl a forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
-
Stenskvättor i otakt med tidigare vår
Den pågående klimatförändringen kan minska stenskvättans chanser att lyckas med sin häckning. Enligt Meit Öberg vid SLU har stenskvättorna börjat häcka cirka 8 dagar tidigare än för 20 år sedan. Men de verkar ändå inte lyckas häcka när det finns som mest insekter. Ett ökat...
-
Döda kajor hade koffein i kroppen
Under det senaste året har många döda kajor hittats i Helsingborg och i Trollhättan. Analyser som Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) låtit göra visar nu att fåglarna troligen dött av koffeinförgiftning.
-
Lax påverkas av odlingsmiljön
Det är möjligt att förbättra kvaliteten hos odlad lax genom relativt enkla metoder, visar forskning vid Göteborgs universitet. I takt med att vattenkraften i Sverige har byggts ut har mängden vild lax sjunkit kraftigt och laxar i odlingar utvecklas annorlunda jämfört med vilda laxar.
-
Vindkraftspark lockar bottenlevande fisk och ökar bullret
Vindkraftsparken Lillgrund i Öresund lockar till sig bottenlevande fisk och leder till ett ökat undervattensbuller. Det finns också tecken på att ålar kan påverkas i sin vandring till lekområdena i Sargassohavet. Det visar den rapport som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram om...
-
Bottentrålning frigör gifter
Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som...
-
Bättre fiskfällor ger färre bifångster
Fasta fiskfällor fångar för mycket småfisk. Deras chans till överlevnad efter sortering är mycket låg och på sikt kan detta hota bestånden av strömming, sik och abborre. – Redskapen kan ganska enkelt anpassas så att småfisk kan smita ut, menar Mikael Lundin, SLU i sin avhandling.
-
Fiskfoder med vete och svamp
Fiskodlare kan minska andelen fiskbaserade råvaror i fodret, men recepten måste bygga på kunskap om vad olika fiskarter kan tillgodogöra sig och tål. Rödingen kan till exempel utnyttja energin i en svamp som kan odlas på rester från pappersmassatillverkning, men den mår inte bra av stora...
-
Anlagda våtmarker räddar utrotningshotade grodor och fåglar
Sverige har de senaste decennierna satsat på att anlägga fler våtmarker i jordbrukslandskap. Den främsta orsaken är att de hindrar övergödande näringsämnen från att nå våra hav och sjöar. En studie från Högskolan i Halmstad visar att våtmarkerna dessutom har bidragit till att rädda...
-
Fågelgrannar utvecklar liknande sång
Man har tidigare trott att egenskaperna hos närstående djurarter som lever inom samma geografiska område blir mer olika med tiden. Det är dock inte fallet för sången hos sydamerikanska ugnsfåglar visar Charlie Cornwallis, biologiforskare vid Lunds universitet, tillsammans med kolleger från...
-
Rudolfs mule är faktiskt röd
I den klassiska julvisan lyser renen Rudolf väg för tomtefar med sin röda mule. 2013 lyckades ett forskarteam från Lund faktiskt fånga den lysande mulen med hjälp av en värmekamera.