Djur
-
Genetiskt jätteprojekt kan förklara vanliga sjukdomar
240 däggdjur, allt från pyttesmå fladdermöss till människor och valar, har kartlagts genetiskt. Kartläggningen visar hur dna:t hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen och kan kasta ljus över vilka gener som spelar roll...
-
Nischade våtmarker kan gynna fler arter
Fåglar och groddjur trivs tillsammans, men fåglar och fiskar har en mer komplicerad relation. För att ta hänsyn till alla arter kan separata våtmarker vara lösningen, menar forskare.
-
Vandringar, kalvar och björnattacker kantade älgarnas år
Livet i Junseles skogar rymmer både matjakt, vandringar, död och nykomlingar. Forskare har följt en grupp älgar för att studera deras liv och beteenden under ett år.
-
Algblomning viktig för Östersjöns fiskar
Cyanobakterier i Östersjön har dåligt rykte, men nu nyanseras bilden. De är nämligen huvudföda för djurplankton som är viktiga för fiskebeståndet.
-
Fågelmatning på vintern gör småfåglar friskare
Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Matning under vinterhalvåret kan också ge friskare fåglar, enligt forskning från Lunds universitet.
-
Därför fick mammutarna små öron – gener avslöjade
Forskare kan nu visa tidiga unika genvarianter hos ullhåriga mammutar. De ligger bakom de små öronen, men också pälsens utseende och förmågan att lagra fett.
-
Kycklingar gillar lek – och mamma
Att krypa in i värmen hos mamma och leka med kompisarna i flocken. Det är lycka för en kyckling. Nu vill forskare ge kycklingar i stordrift ett bättre liv.
-
Hunden bör få plats i skyddsrummet
Husdjur bör inkluderas i planeringen av totalförsvaret, menar forskare vid Försvarshögskolan. Till exempel bör hunden kunna hänga med till skyddsrummet vid krig.
-
Elefanter och andra vilda djur kan ge klimatmålen en skjuts
Om stora däggdjur skyddas finns dubbla vinster. Den biologiska mångfalden ökar och de vilda djuren kan bli viktiga hjälpredor för att begränsa den globala temperaturökningen.
-
Djur med extrem kroppsstorlek mer hotade
Däggdjur som blivit mindre eller större än sina släktingar löper större risk för utrotning. Det visar en stor studie av arter som lever på isolerade öar.
-
Hopp om fler älgar och visenter i Europa – men hinder finns
Visenter och älgar har fört en tynande tillvaro i Centraleuropa men de skulle kunna göra comeback, visar en studie. Men ett myller av motorvägar och stängsel kan ställa till bekymmer för de vandrande bjässarna – och är de välkomna...
-
Blåmesar är nyfikna – men inte lika kvicka som talgoxar
Blåmesar är inte fullt lika snabbtänkta och läraktiga som talgoxar. Men mesarna presterar ändå bättre än många andra fåglar i tester som visar förmåga att klura ut hur mat ska nås.
-
Grunda fjällsjöar ger storväxta fiskar
Fiskar som öringar och rödingar blir större i grunda fjällsjöar än i djupa. Det här hänger ihop med att äldre och yngre fiskar slipper konkurrera om maten.
-
DNA-spårning skvallrar om vargarnas meny
Vargar äter allra helst älg, men menyn påverkas av social status, kön och graden av inavel. Det visar en avhandling där en ny metod testats för att identifiera DNA från bytesdjur i vargspillning.
-
Svenska träd får stadsfåglar att kvittra och bygga bo
Främmande träd är vanliga i urbana miljöer, men om småfåglar ska trivas och häcka i städerna står svensk ek, bok och björk på önskelistan. Det visar en studie under lång tid.
-
Skalbaggar ställer krav på mikroklimatet i sin bostad
Mikroklimatet är viktigt för insekter som lever i död ved – och temperaturen ska gärna vara lite högre och stabil. Det visar två studier som undersökt de rödlistade skalbaggarna raggbock och läderbagge.