Djur

Ett nytt coronavirus, en släkting till SARS-CoV, har etablerat sig i svensk skogssork. Om viruset gör människor sjuka är fortfarande okänt. Men våra observationer motiverar starkt en fortsatt övervakning av coronavirus hos vilda gnagare, säger Åke Lundkvist, professor vid Uppsala...

Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie där forskare från SLU sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.

Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här finns lika många spindlar och insekter som på 60-talet, visar en långtidsstudie.

En speciell sorts antikroppar visar lovande resultat för att bekämpa infektioner som orsakas av virusfamiljen hantavirus, där bland annat sorkfeber ingår. Det visar en studie av forskare vid Umeå universitet.

Forskare har kartlagt hur parasiten Trypanosoma cruzi lurar immunförsvaret genom att bilda nya varianter som är blandningar av olika stammar. Kunskapen kan leda till nya metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla den tropiska sjukdomen Chagas.

Flygekorren, fjällräven och igelkotten är några däggdjur vars päls kan få ett rosa skimmer i ultraviolett ljus. Forskare har spårat källan till ljuseffekten – som visar sig vara ett vanligt fenomen.

Småbruk med idisslare bidrar mer till de så kallade ekosystemtjänsterna, än näraliggande gårdar specialiserade på växtodling. Det visar en studie från SLU som undersöker om, och i så fall hur, animaliska livsmedel kan vara en del av ett hållbart svenskt livsmedelssystem?

För andra året i rad efterlyser SLU hummerfiskare som kan hjälpa till att öka forskarnas kunskap om hummerbeståndens utbredning och status på västkusten. 

En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.

Sportfiskare får allt mer sällan gäddor på kroken, visar en ny studie. Nedgången i beståndet har dessutom pågått länge. Säl och skarv tros bidra till den dystra situationen för gäddorna i Östersjön.

Torsken klarar sig genom ändrade villkor för liv i havet över lång tid. Varför är det så? Robusta paket av arvsanlag som försätter att vara intakta generation efter generation bidrar till torskens livskraft, visar forskare från Göteborgs universitet.

Dovhjort, älg och kronhjort har stor betydelse för smittspridningen av en typ av fästingfeber som kan vara farlig för människor och boskap. Vildsvin sprider däremot varken fästingfeber eller borrelios. Det visar en ny avhandling från SLU.

När skräntärnorna flyttar till Afrika är det hanfåglarna som ansvarar för ungarna. Efter att ha fött upp ungar behöver honorna tid för återhämtning.

Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka.

Ödlehonor av samma art kan ha helt olika mönster på ryggen. Det här har förbryllat forskare, men nu är gåtan löst. Skillnaden beror på mutationer i en enda gen.

Det var vår i luften när meteoriten som ledde till att dinosaurierna utrotades slog ner på jorden. Det har forskare kommit fram till genom att undersöka ben från fiskar som snabbt mötte döden efter nedslaget.