Fåglar
-
Varför krockar inte fåglar?
Hur undviker fåglar att krocka när de flyger genom täta trädkronor? Forskaren Per Henningsson tog hjälp av familjens undulat för att ta reda på svaret.
-
Vilda djur söker kontakt med människor
Vilda djur kan utveckla ett socialt samspel med människor precis som husdjuren gör. Det visar en studie på djungelhöns - tamhönsens vilda släktingar.
-
Artificiellt ljus sabbar dyngbaggarnas inre kompass
Artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta gatlyktor, neonbelysning och strålkastare till hjälp för att kunna orientera sig.
-
Ny skalbagge funnen i fossilt bajs
Forskare har hittat, klassificerat och namngett en liten utdöd skalbaggsart i fossiliserad spillning. Till sin hjälp hade de en hungrig dinosaurie som svalde dem i mängder för 230 miljoner år sedan.
-
Okända höjdväxlingar hos flyttfåglar
Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar på 8700 meter.
-
DNA-analyser kan rädda hotade arter
En art som utrotats från ett ställe på jorden kan återinföras. Men det är viktigt att inte få med individer med skadliga mutationer i arvsmassan.
-
Stressigt stadsliv påverkar talgoxars gener
Street-smarta egenskaper har valts ut och förts vidare från generation till generation. Därför skiljer sig talgoxar i stan genetiskt från sina kusiner från landet.
-
Tornseglaren slår hastighetsrekord för flyttfåglar
Tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. I genomsnitt flyger de 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Det konstaterar forskare vid Lunds universitet.
-
Flyttande småfåglar stiger till extrema höjder på dagen
Den lilla trastsångaren som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta flyga på dagen. Forskare försöker förklara varför fåglarna stiger 3000 meter då solen går upp.
-
Bättre för fåglar att skapa flera små våtmarker än en stor
Våtmarker är viktiga för fågellivet, det vet man. Men har våtmarkens utformning någon betydelse för antalet arter, hur många häckande par det finns och antalet ungar? Det har forskare vid SLU undersökt.
-
Blodet är fåglarnas värmeelement
Fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Den inre energiapparaten jobbar då för högtryck, men lägger kraften på att producera värme snarare än energi.
-
Metaller i sjöar sprids till fåglar på land
Vattenlevande insekter lagrar metaller under sitt larvstadium i vattnet. De flygfärdiga insekterna transporterar sedan de lagrade metallerna upp på land där de hamnar i kroppen på landlevande djur, såsom fåglar, vars föda är insekter.
-
Stadsträden sparar stålar åt samhället
Kan samhället tjäna pengar på träd? Ja, och inte lite heller. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde, enligt beräkningsmodellen i-Tree Eco.
-
Fjärilens vingslag inspirerar till drönare
Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan komma till användning vid tillverkning av små drönare, menar Lundaforskare...
-
Mindre gris- och fågelkött för att bli kvitt EU:s stora sojaimport
EU:s stora import av soja bidrar till avskogningen i framförallt Sydamerika. Utan sojaimport och med bibehållet näringsintag skulle människorna i EU behöva äta mer från växtriket, och förändra produktionen av kött, mjölk och ägg, visar en studie från SLU.
-
Dags att omfamna mörkret
Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.