Fiskar
-
Så mår svensk fisk
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Däremot är bestånden av sik, lake, siklöja och abborre så pass starka i de fyra stora...
-
Risk att tångbälten slits sönder när havet försuras
En försurad havsmiljö kan göra att alger och tång växer snabbare. Men den snabba tillväxten riskerar att få allvarliga följder. Tången blir större till yta men inte till vikt, och går lättare sönder.
-
Dna-test för sill ger hållbarare fiske
Sillens hela arvsmassa är kartlagd och forskare har funnit några tydliga genetiska skillnader mellan bestånden. Det har resulterat i dna-tester som ska kunna användas för att särskilja bestånd åt och på sikt ge bättre och hållbarare...
-
Spigg och muddring hot mot abborre och gädda
Norra Östersjöns viktigaste yngelkammare är de grunda avsnörda vikar som kallas Flador. Vikarna är varma och skyddade vilket gynnar reproduktionen av abborre och gädda. När vikarna muddras sjunker den förr så gynnsamma temperaturen och den...
-
Tiamin – en livsnödvändig bristvara i Östersjön
Fler och fler arter i Östersjön drabbas av brist på det livsnödvändiga vitaminet Tiamin. Forskare vid Linnéuniversitetet har nu sammanställt en rapport som syftar till att ge en översiktlig bild kring varför tiaminbrist uppstår och hur omfattande...
-
Kraftiga tidvatten kan ha drivit fiskar till liv på land
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Det tror forskare som med hjälp av matematiska modeller simulerat tidvatten i en period för 420-380 miljoner sen då, precis som...
-
Räcker fisken åt både fiskare och fåglar?
Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och...
-
Mindre fisk när vattnet blir varmare och brunare
Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar. Och det påverkar livet i vattnet. Förändringar ger oss sannolikt sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än...
-
Marina arter tar ett genetiskt skutt i Östersjöns mynning
Torsk och andra marina arter i Östersjön är genetiskt skilda från artfränderna i Västerhavet och Nordsjön. Bestånden har utvecklat egenskaper som gör det möjligt att leva och fortplanta sig i Östersjöns speciella miljö, visar en...
-
Effekten av ångestdämpande läkemedel minskar om fiskar simmar i grupp
En ny avhandling från Umeå universitet visar att läkemedelsrester är mer beständiga i vattendrag än vad man tidigare trott. Studien ger också lugnande besked till de som fruktat att fiskar ska ta livshotande risker till följd av ångestdämpande...
-
Spiggen sprider sig som en flodvåg i Östersjön
Storspiggen har successivt tagit över allt större delar av Östersjökusten och trots sitt lilla format har den blivit ett allvarligt hot mot gädda, abborre såväl som mot kusternas ekosystem.
-
Sändare ger kunskap om blåfenad tonfisk i Skagerrak
Blåfenad tonfisk har ökat längs västkusten. För fjärde året i rad utrustas nu den fredade fisken med sändare som ska hjälpa forskare vid SLU att få kunskap att stärka ett hållbart nyttjande och bevarande av fisken, både i svenska...
-
Kräftfångsterna kommer att öka något i år
Tidsserier av provfisken och klimatdata för kräftans liv, från romkorn till kräftfat, ger bra prognoser för kommande fiske. En prognos från SLU visar att årets fångst av signalkräftfiske i Vättern kommer att bli något större än...
-
Våra tänders historia börjar med de bepansrade fiskarna
Våra tänders historia börjar vid en tid då bepansrade fiskar började fånga levande byten i stället för att filtrera plankton eller svälja bottenslam. Den börjar med de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för mer...
-
Magra torskar i Hanöbukten
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade hög konditionsfaktor, vilket betyder att merparten av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Det finns...
-
Vad Östersjölaxen äter beror på vilken älv den simmat från
Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån, visar en ny doktorsavhandling från SLU. Att olika stora laxar från olika älvar lever sitt liv i olika havsmiljöer får...