Genetik

Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som botanikern Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts med hjälp av förfinad dna-teknik.

Forskare har gjort en djupdykning i människans känselsinne och upptäckt 16 unika typer av nervceller. Det visar en studie från bland annat Linköpings universitet.

Ett av åtta nyfödda barn har en genvariant som nästan helt skyddar mot gulsot, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskningen kan leda till förbättrad och individanpassad behandling av gulsot.

Kan en art klara sig om den kastas ut i en helt ny livsmiljö? Ja, om arten har slumrande gener beredda att hantera de nya förutsättningarna. I en ny studie vid Göteborgs universitet visar en strandsnäcka prov på en supersnabb evolution.

För första gången kan forskare vid SLU visa att en gröda som vete kan skicka in små molekyler i svampceller – och därmed påverka vad en nyttosvamp gör. Det här kan leda till mer miljövänliga bekämpningsmetoder i jordbruket, menar forskarna som byggt vidare på den Nobelprisade...

Bothnia dystrofi är en form av ärftlig blindhet, särskilt vanlig i Västerbotten. Enligt en ny studie vid Karolinska institutet kan genterapi förbättra synen hos personer med sjukdomen.

Cellgiftbehandling vid bröstcancer kan ge problem med nervskador som påverkar vardagslivet. Forskare vid Linköpings universitet har nu utvecklat ett verktyg som kan förutsäga risken för biverkningar hos olika patienter. Målet är mer individanpassad behandling.

Det populära ölet lager kan framöver få mer variation i smaken. Forskare har nämligen tagit fram en ny jästsort som kan ge drycken en aromatisk skjuts.

Kronisk hosta är en vanlig orsak till att människor söker vård. Mest drabbade är kvinnor i medelåldern. Studier vid Uppsala universitet tyder även på att hostan kan vara ärftlig.

Spindlar har en slags flyktlina som är världens segaste fiber. Men hur lyckas de spinna den? Det har forskare tagit reda på.

Färre än tio ullhåriga mammutar gav upphov till den allra sista populationen på Wrangels ö. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år. Men varför de till slut dog ut är fortfarande ett mysterium.

Ett protein som kan spåras 100 miljoner år tillbaka i tiden har fortfarande betydelse. Proteinet fungerar ungefär som en värmegenerator och bidrar till att däggdjur kan leva i kallt klimat.

Nu vet forskare mer om hur vilda fåglar lär sig sångdialekter. Genetiska anlag påverkar melodin även när fågelungarna växer upp i en ny miljö, enligt en studie från Stockholms universitet.

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Studier av en stor, stark och grön "Hulk-ödla" visar hur en unik celltyp kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution.

Blåbocken är det enda stora afrikanska däggdjuret som dött ut i modern tid. Nu visar forskning att arten var livskraftig fram till att koloniserande européer utrotade den blåskimrande antilopen.

Mammutar som betar på Nordamerikas prärier, pungvargar som jagar småvilt på Tasmanien, dronter som hittar tillbaka till Mauritius. Om forskare lyckas återskapa de utdöda djurarterna kan det bli verklighet. Men vad ska det vara bra för?