Genetik

Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.

Med fejkad mage och håriga ben försöker honflugor se maffiga ut för att locka till sig kavaljerer och friargåvor. Men hanarna har i sin tur skärpt synen för att avslöja bluffen. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs och Stockholms universitet.

Den genetiska mångfalden hos olika arter minskar globalt, visar en stor internationell studie. Det här påverkar möjligheten för djur och växter att hantera förändringar i deras livsmiljöer. Men allt är inte nattsvart. Effektiva åtgärder kan hejda utvecklingen.

Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som botanikern Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts med hjälp av förfinad dna-teknik.

Forskare har gjort en djupdykning i människans känselsinne och upptäckt 16 unika typer av nervceller. Det visar en studie från bland annat Linköpings universitet.

Ett av åtta nyfödda barn har en genvariant som nästan helt skyddar mot gulsot, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskningen kan leda till förbättrad och individanpassad behandling av gulsot.

Kan en art klara sig om den kastas ut i en helt ny livsmiljö? Ja, om arten har slumrande gener beredda att hantera de nya förutsättningarna. I en ny studie vid Göteborgs universitet visar en strandsnäcka prov på en supersnabb evolution.

För första gången kan forskare vid SLU visa att en gröda som vete kan skicka in små molekyler i svampceller – och därmed påverka vad en nyttosvamp gör. Det här kan leda till mer miljövänliga bekämpningsmetoder i jordbruket, menar forskarna som byggt vidare på den Nobelprisade...

Bothnia dystrofi är en form av ärftlig blindhet, särskilt vanlig i Västerbotten. Enligt en ny studie vid Karolinska institutet kan genterapi förbättra synen hos personer med sjukdomen.

Cellgiftbehandling vid bröstcancer kan ge problem med nervskador som påverkar vardagslivet. Forskare vid Linköpings universitet har nu utvecklat ett verktyg som kan förutsäga risken för biverkningar hos olika patienter. Målet är mer individanpassad behandling.

Det populära ölet lager kan framöver få mer variation i smaken. Forskare har nämligen tagit fram en ny jästsort som kan ge drycken en aromatisk skjuts.

Kronisk hosta är en vanlig orsak till att människor söker vård. Mest drabbade är kvinnor i medelåldern. Studier vid Uppsala universitet tyder även på att hostan kan vara ärftlig.

Spindlar har en slags flyktlina som är världens segaste fiber. Men hur lyckas de spinna den? Det har forskare tagit reda på.

Färre än tio ullhåriga mammutar gav upphov till den allra sista populationen på Wrangels ö. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år. Men varför de till slut dog ut är fortfarande ett mysterium.

Ett protein som kan spåras 100 miljoner år tillbaka i tiden har fortfarande betydelse. Proteinet fungerar ungefär som en värmegenerator och bidrar till att däggdjur kan leva i kallt klimat.

Nu vet forskare mer om hur vilda fåglar lär sig sångdialekter. Genetiska anlag påverkar melodin även när fågelungarna växer upp i en ny miljö, enligt en studie från Stockholms universitet.