Hjärnan

Många elitidrottare inom kontaktsporter lider av långvariga besvär efter hjärnskakningar. Nu visar en studie att symtomen beror på en skada i vestibularisnerven.

Forskare har upptäckt att olika undergrupper av elakartade hjärntumörer har unika metabola markörer. Kunskapen kan öka förståelsen av hur olika tumörer växer och på sikt leda till målinriktad behandling.

En hjärnskakning har länge påståtts vara en övergående störning av hjärnans funktioner, utan synbara skador i hjärnan. Nu visar forskning att det inte stämmer.

Snabba stresspåslag i vardagen kan orsaka blodtryckshöjningar. Stressvaret kan vara inlärt, visar forskning från Göteborgs universitet. Och i så fall kan upptäckten öppna upp för nya sätt att förebygga högt blodtryck.

Hjärnan är mer påverkad vid giftstruma än vad som hittills varit känt, visar en studie vid Göteborgs universitet. Det handlar om volymförändringar i centrala delar av hjärnan. Fynden beskrivs som ett viktigt steg framåt för en utsatt grupp patienter.

Det går att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus, visar forskning vid Karolinska institutet. Diagnosmetoden kan ge erkännande till patienter som drabbats.

En del föredrar att jobba eller plugga med musik. Andra vill ha tyst. Hur vi uppfattar ljud är väldigt individuellt. Musik sägs ofta öka kreativiteten, men nu tyder forskning på att det kan vara precis tvärtom.

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Forskning visar att hjärnan ligger bakom de positiva hälsoeffekterna.

Hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra, i en mosaikliknande evolution. Det visar ett selektionsexperiment med akvariefiskar. Efter bara fyra generationer av riktat urval hade en viss del av fiskens framhjärna ökat med 10 procent, men inga andra regioner.

Genom att mäta snabba förändringar i hjärnans aktivitet, sådant som tidigare setts som "brus", kan man förutspå om en psykiatrisk behandling kommer att lyckas eller inte. Hjärnans variabilitet är den starkaste och mest pålitliga indikatorn för behandlingsresultatet.

Hjärnan reagerar blixtsnabbt när det luktar fara. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte.

Patienter med bipolär sjukdom som får maniska sjukdomsskov, utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Ju fler maniska episoder patienterna upplevde, desto mer minskade hjärnbarkens tjocklek. Resultaten tyder på att bipolär sjukdom kan vara en neuroprogressiv sjukdom.

Alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser, har nu kartlagts i en ”cellatlas”, i ett stort internationellt forskningsprojekt. Syftet är att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar, som ALS, och bidra till bättre behandlingar.

Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas. Ljusstimulering under graviditeten kan på sikt bli ett sätt att förebygga neurologiska störningar senare livet, tror forskarna.

De allra flesta behandlingar påverkas av patientens positiva förväntningar på effekten – och av vårdpersonalens bemötande. Dessa placeboeffekter borde utnyttjas bättre inom sjukvården, menar forskare.

Forskare har upptäckt en mekanism i hjärnan som kan förklara varför vissa blir alkoholberoende och andra inte. – En liten grupp nervceller styr om en individ klarar av att bromsa, eller inte lyckas hejda sitt alkoholintag, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings...