Klimatet

6 av 10 barn är oroliga för klimatet. Och många tycker att vuxenvärlden har svikit. Ungefär varannan vuxen har också klimatoro – och för många blir den ett hinder i vardagen, visar ny forskning. Ta oron på allvar och våga möta den, säger forskaren Maria Ojala.

Den globala uppvärmningen går snabbast vid polerna och slår därför hårt mot Arktis. Istäcket har redan blivit så tunt att den första isfria dagen kan inträffa om tre till sex år, enligt en studie från Göteborgs universitet

Världen går mot 3 graders uppvärmning. Många menar att en klimatkatastrof redan är ett faktum. Betyder det att människor ger upp och struntar i klimatet? Tvärtom menar forskare, kan en mörk syn på framtiden bli en drivkraft för förändring.

Skogar med få trädarter är extra utsatta för skador. Att få in fler trädarter i skogsbestånd kan bli en viktig försäkring mot skador i ett varmare klimat, enligt en studie från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Ungdomar kan delta vid FN:s stora klimatmöten, men att påverka besluten som rör deras egen framtid är svårt. Ojämlika villkor och byråkrati hindrar ungas inflytande. Det visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

Högre medeltemperaturer kan ge större spannmålsskördar, längre växtsäsonger och fler grödor. Samtidigt kan extremväder innebära ett hot mot odlingar i hela Sverige. Det visar en avhandling som tittat på lantbrukets utveckling sedan 1960-talet.

FN:s klimattoppmöte i Baku, Azerbajdzjan, har just inletts. Men hur mår egentligen jorden och klimatet? Och hur har det gått med förra årets möteslöfte om att kompensera fattiga länder? Så här svarar forskare från Lunds universitet.

En allt äldre befolkning och global uppvärmning. Kombinationen riskerar leda till en kraftig ökning av sjukdomsfall där människor drabbas av allvarliga saltrubbningar i blodet. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Biologisk mångfald krävs för en fortsatt beboelig planet. Just nu hålls en stor konferens om biologisk mångfald i Colombia, COP16. Syftet är att komma överens om hur mångfalden i världen ska övervakas, mätas och finansieras.

Vad får skogsväxter som teveronika och revsmörblomma att röra sig västerut i Europa? Svaret är inte högre temperaturer. Flytten till nya platser beror snarare på kvävenedfall från luftföroreningar, visar en studie vid Göteborgs universitet.

Trädgrenar som dör – och börjar avge koldioxid – ingår sällan när beräkningar av skogen som kolförråd görs. Det kan leda till missvisande modeller och prognoser för koldioxidutsläpp, menar forskare bakom en ny studie.

För att de globala temperaturstegringarna ska kunna hejdas behöver massor av koldioxid fångas in och lagras. Men tekniken måste växa snabbt. Världen måste lägga in en högre växel nu – vi har inte råd att vänta. Det menar forskare från bland annat Chalmers.

Många trädarter i Europa och Nordamerika söker sig nu till kallare och blötare trakter. Den förändrade utbredningen – som kopplas till den globala uppvärmningen – riskerar att skapa problem för återplantering och kolinlagring.

Hur djur använder sin energi kan ge ledtrådar till hur ekosystem är uppbyggda och påverkas av klimatförändringar. Nu har en avhandling undersökt hur dessa biologiska processer fungerar mer i detalj.

Fyra viktiga glaciärer i Sverige har minskat rekordmycket på kort tid, visar Stockholms universitets årliga mätning. – Det sker så fort nu, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.

Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. För att få korrekta bedömningar om klimatförändringar behöver detta vägas in, menar forskare bakom en ny studie vid Umeå universitet,