Forskning om klimatet

Under de senaste åren har forskare sett att träden i nordliga barrskogar har en minskande tillgång på det viktiga näringsämnet kväve. Men varför det är så har varit oklart, fram till nu. En ny studie kan, tack vare ett unikt arkiv, visa att det hänger ihop med en ökande koldioxidhalt i...

Granen har stor ekonomisk betydelse för svenskt skogsbruk. Samtidigt visar klimatprognoser att stora delar av södra Sverige kan bli olämpliga för träden mot slutet av seklet. Trots det sker en ökning av gran i hela landet.

Att det är bra för hälsan att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter är välkänt – men nu har forskare sett att personer som äter klimatvänligt också uppvisar bättre näringsvärden än förväntat. Det visar en ny studie vid Lunds universitet.

Trots omfattande förödelse och över 250 döda påverkade orkanen Helene varken människors syn på klimatförändringar eller politisk uppfattning. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Metan, den näst viktigaste växthusgasen efter koldioxid, steg snabbt under de första åren på 2020-talet. Nu har forskare hittat förklaringen.

Solen är grunden för fotosyntesen men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Enligt en ny studie kan intensiv solstrålning begränsa växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker.

För att överleva vintern måste träd tajma vårens tillväxt med stor precision. Ny forskning visar att träd inte bara utgår från kyla. De använder även korta värmeperioder som varningssignaler, något som hjälper knopparna att inte öppna sig för tidigt.

Många känner oro för klimatförändringar och det finns konstruktiva sätt att möta känslorna – men också fallgropar som kan förvärra dem. Forskaren Marlis Wullenkord sammanfattar vad forskningen säger om klimatångest, känsloreglering och varför vi ofta missförstår varandra.

Förändringar i klimat och jordbruk har ritat om grågässens flyttmönster. Förr var Spanien en favoritplats för svenska grågäss vintertid. Numera stannar många skånska gäss kvar i Sverige året runt, medan andra flyger till närliggande länder.

Miljöforskningen i tropikerna är kraftigt snedfördelad, visar en studie. Fuktiga regnskogar i låglandet får oproportionerligt mycket uppmärksamhet, medan kallare och torrare områden som drabbas hårdare av klimatförändringarna är tydligt underrepresenterade.

Matsvinn och biprodukter är ett av livsmedelssystemets största miljöproblem – men också en stor och värdefull resurs. En avhandling från SLU visar att livsmedlens miljöpåverkan kan minska avsevärt om överskott och rester tas tillvara i stället för att gå till spillo, samtidigt som...

Om tunga lastbilar körs på vätgas i stället för diesel kan koldioxidutsläppen minska kraftigt. Men enligt en studie beror klimatnyttan på hur vätgasen produceras och används. Lokalt producerad grön vätgas är bäst för klimatet och stärker samtidigt energisäkerheten.

Globala utsläpp från flygtrafiken kan minska med upp till 50–75 procent genom att använda flygplanen smartare, visar en ny studie. Det handlar inte om nya bränslen eller färre flygningar, utan om att ta vara på effektivitet som redan finns.

Människor skattar sin egen risk att drabbas av klimatförändringar som lägre jämfört med andra, visar en studie. Detta kan negativt påverka viljan att agera och bromsa nödvändiga klimatåtgärder.

Klimatförändringarna hotar svenska kulturmiljöer, bland annat de svenska kulturarven. Men beredskapen är låg och kostnaderna för skador är redan betydande. Det framgår av en ny kartläggning från Riksantikvarieämbetet.

Intensiva stormar över Södra ishavet gör att havet tar upp mer värme från atmosfären. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att dagens klimatmodeller ofta underskattar havets roll i att mildra den globala uppvärmningen.