Klimatet
-
Elektrifiering av transporter kräver säker delning av data
För att nå klimatmålen behöver Sverige skynda på elektrifieringen av alla transporter och utveckla en infrastruktur för laddning av fordon. Här spelar datadelning och digitalisering en viktig roll, enligt en ny rapport.
-
Robot med fågelvinge banar väg för flaxande drönare
Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en studie. Resultaten kan få betydelse för att utveckla flygförmåga, hastigheter och bärkraft för framtidens drönare.
-
Ratade julklappar riskerar hamna på soptippen
Inte nöjd med den stickade tröjan eller hörlurarna du fick i julklapp? Det troligaste är att varorna efter retur till e-handelsföretaget slängs istället för att säljas igen. Returtrenden är ett växande problem och därför krävs hållbara lösningar, enligt forskare.
-
Kalhyggen blir kolsänkor redan inom tio år
Ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter en avverkning, enligt en studie från SLU. – Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning, säger forskaren Matthias Peichl.
-
Så anpassar växter sitt lignin för att klara klimatförändringar
En studie visar att växter använder sig av enzymer för att göra kemiska finjusteringar i ligninet, som finns i cellerna. Det gör att de kan växa och behålla vätskebalansen. Kunskapen kan bli viktig för att anpassa växter till klimatförändringarna.
-
Ultrakänslig sensor kan minska risker med vätgas
En stor utmaning kantar satsningar på vätgas för att ersätta fossila bränslen. Gasen kan bli explosiv i kontakt med luft. Forskare vid Chalmers har nu tagit fram en optisk sensor som kan upptäcka rekordlåga halter läckande vätgas.
-
Sjögräs stoppar stranderosion – funkar som armering
Sjögräs kan hejda stranderosion med upp till 70 procent, enligt en studie. Sjögräsrötterna funkar som sand-armering. Och det går att återplantera sjögräs där det har försvunnit, till exempel på Västkusten.
-
Massutdöendet av arter – därför får krisen så lite uppmärksamhet
Världens ledare möts igen, denna gång för att hantera ytterligare en akut kris, nämligen förlusten av kanske en miljon arter under kommande år. Men frågan får väldigt lite uppmärksamhet jämfört med klimatfrågan. Här är skälen till det, enligt forskare.
-
När blir det grönt att flyga igen?
Om 25-30 år går det att flyga med gott samvete igen, menar forskare som utvecklar biobränslen för svensk luftfart. Men vi kommer att flyga mer sällan, och med större hål i reskassan.
-
Snabb ökning av uppvärmningen i Europa
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Utsläpp av växthusgaser innebär att klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. Utvecklingen innebär en ökad risk för fler värmeböljor och bränder.
-
AI hittar bästa legeringarna bland miljontals kandidater
Nya material behöver utvecklas för att klara klimatmålen. Nu har forskare vid KTH utvecklat ett snabbare, effektivare och billigare sätt för att hitta metallegeringar som håller måttet.
-
Dödlig stormflod kan inträffa på nytt i Östersjön
Hade vi tagit lärdom av tidigare stormfloder hade vissa områden i södra Sverige sannolikt inte bebyggts. Och katastrofer kan hända igen. Det säger forskaren Caroline Hallin som vill öka kunskapen om stormfloder – bland annat genom att påminna om den katastrofala Backafloden 1872.
-
Salt viktigare än polarkyla när havsis bildas
När polarhaven fryser till is beror det inte bara på kall luft. Ännu viktigare är salthalten som bildar ett lock – och hindrar varmt vatten att stiga upp till ytan. Upptäckten är viktig för att förstå hur havsisen påverkar jordklotets klimat.
-
Stressade träd ändrar doft
En förändrad doft från träden i skogen kan vara ett tecken på att träden är stressade av klimatförändringar, enligt forskning från Lunds universitet.
-
Bättre mätmetoder krävs för att klara klimatmålen
För att begränsa den globala uppvärmningen måste utsläppen av växthusgaser minska. Men forskare ser nu stora brister i mätmetoderna som används för övervakning av utsläpp och åtgärder. Främst behövs bättre metoder för att kunna följa utvecklingen på lokal nivå.
-
Omoralisk resa ska klimatkompenseras mer
En omoralisk resa bör klimatkompenseras mer än en moraliskt försvarbar resa. Det anser deltagare i ett psykologiskt experiment vid Högskolan i Gävle. Forskarna: "Borde vara ren matematik".