Klimatet

Klimatfinansiering för utvecklingsländer, ersättning för klimatrelaterade skador och den globala översynen. Markku Rummukainen, professor i klimatologi berättar om de viktigaste diskussionerna under FN:s klimattoppmöte 6-18 november.

Högre temperaturer i flera regioner i världen kan drabba hälsan. Extra sårbara för extrem värme är utomhusjobbare, äldre och små barn – särskilt i överbefolkade storstäder. Det visar en rapport från Göteborgs universitet.

Frågan om kompensation för klimatskador har seglat upp som en av COP27-mötets allra viktigaste. Fattigare länder och civilsamhället vill att frågan ska inkluderas på den formella agendan och kräver svar: vem ska betala?

Denguefeber och malaria kommer spridas allt mer i Europa. Det är bara ett par exempel, av många, på hur förbränning av fossila bränslen och ett varmare klimat slår mot människors hälsa.

Växter och solpaneler på taken. Fler fruktträd, dammar och kanaler. Mindre plats för bilar och mer plats för umgänge. Så kan städerna te sig i framtiden om vi når klimatmålen, enligt forskare vid Lunds universitet.

Plankton är lite av havens doldisar som mest är kända på gruppnivå. Men genom hologram i digitala mikroskop kan forskare nu se hur enskilda planktonceller äter, växer eller rör sig.

Det varmare klimatet märks tydligt i fjällvärlden. Ett exempel är fjällsjöarna, som blir mer näringsfattiga. Men en del av sjöarnas djur verkar bra på att anpassa sig till olika slags klimat. Det visar bottensediment som har lagrats i sjöarna under nära 6 000 år.

Att skydda områden till havs ger många fördelar, som bättre upptag av koldioxid. Det är också bra för kuster, bevarar biologisk mångfald och ökar överlevnadschanserna för djur, vilket bland annat gynnar fiskare.

Klimatförändringarna får havsistäcket i Arktis att smälta bort. När polarhavet förlorar locket av is ökar koldioxidupptaget och havet blir surare vilket påverkar livet i havet. Det framgår av en ny studie.

Svenskarna blev tidigt ett av världens mest miljömedvetna folk. Men varför försvann klimatfrågan nästan helt i valrörelsen? Och hur står det till med vårt miljöengagemang idag?

Grundvatten från smältande permafrost kan forsla växthusgaser till sjöar och spä på klimatförändringarna. Och mängderna kommer att öka, enligt forskare.

Män har överlag en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor har. Män kör mer bil och äter mer kött medan kvinnor är mer intresserade av klimatfrågor. Varför? Svar ges i ny forskningsrapport.

Metangasen från Nord Stream-ledningarna påverkar havet. Men för de globala klimatförändringarna spelar utsläppet sannolikt en liten roll, enligt forskaren Volker Brüchert vid Stockholms universitet.

Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker.

Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.

Regnskogen är en viktig kolsänka – men förmågan att lagra kol kan minska hos vissa trädarter till följd av högre temperaturer. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.