Lagstiftning
-
Åklagares känslor är viktiga för objektiva domar
Åklagares känslor spelar en viktig roll i förundersökningar. Och medvetenhet om känslorna är inget som minskar objektiviteten och rättssäkerheten – det är tvärtom, enligt en studie.
-
Byggnader kan gå från levande kulturarv till zombiekyrkor
Systemet som ska bevara svenska kyrkor riskerar att få motsatt effekt, enligt en avhandling. En ny syn behövs för att utveckla kulturarvet – och undvika att välbevarade kyrkor töms på innehåll.
-
Boende har svårt att påverka renoveringar och höjda hyror
Fastighetsägare kan utnyttja luckor i lagstiftningen för att göra renoveringar – som kan leda till rejält höjda hyror. Och hyresgästerna har inte mycket att säga till om, visar en ny rapport.
-
Många vill ha renarnas land
Vindkraftverk kan få renar att svälta. Gruvor klyver samebyar. Tusentals suktar efter det redan hårt belastade renbeteslandet. Men ingen visar på hur allt ska få plats, eller hur man ska handskas med samiska rättigheter, säger konfliktforskaren Kaisa Raitio.
-
Myller av drönare i framtidens städer ställer krav på regler
Varuleveranser, räddningsverksamhet och kanske till och med persontransporter. Framtidens städer kan krylla av drönare som utför olika uppgifter. Men för att hålla jämna steg med utvecklingen behöver regler för hållbara transporter anpassas, menar forskare vid Högskolan i Gävle.
-
Mobilförbud i svenska skolan funkar inte, enligt forskning
Numera är det förbjudet att använda mobiltelefoner för annat än skolarbete i klassrummet. Men förbudet fungerar inte, enligt en ny avhandling. Elever hittar sätt att smyga in telefoner i klassrummet, bland annat.
-
Det svenska skattesystemet gynnar företag i städer
Företag i städer ser ut att ha blivit alltmer lönsamma sedan början av 2000-talet, jämfört med företag på landsbygden. Men något som ser ut som ökad lönsamhet behöver inte vara en faktisk ökning i lönsamhet – utan hänger ihop med hur skattesystemet ser ut, visar en ny studie.
-
Barns rättigheter – svår fråga vid indrivning av skulder
Myndigheter i Sverige är skyldiga att se till ”barnets bästa” vid beslut. Men vad innebär det? Det är inte alltid lätt att veta då juridisk vägledning saknas. Men det finns många positiva exempel, säger Kristian Gustafsson, doktor i civilrätt, som har studerat Kronofogdemyndigheten. -...
-
Visselblåsare ska stoppa rysk penningtvätt – mot belöning
Ge pengar till den som skvallrar om penningtvätt. Det föreslår forskare som ett sätt att hindra Ryssland och ryska höjdare att bryta mot sanktioner.
-
Kriminalisering – politikernas lösning på allt
Folk vill ha högre straff – som redan finns. Partier från höger till vänster kräver hårdare tag. Men ingen lyssnar på experterna, menar juridikforskare vid Lunds universitet.
-
Andungar på rad får IgNobelpris
Andungars förmåga att simma i formation, förstoppade skorpioner och rituella lavemang. Det är forskning som prisas i årets IgNobel. Två svenskar finns bland pristagarna.
-
Ny lag om organdonationer kan hota döende patienters integritet
En ny lag kan komma att göra det tillåtet att behandla döende patienter med respiratorvård och intubering i syfte att bevara organen. Detta även i fall då sjukvården ännu inte vet om patienten önskat donera sina organ.
-
Svårt att ställa Ryssland till svars för miljöbrott
Ryssland kommer antagligen inte behöva betala för miljöskador i Ukraina. Varför? Jo, Rysslands permanenta medlemskap i FN:s säkerhetsråd sätter käppar i hjulet.
-
Vilka regler styr i krig?
När Ryssland invaderade Ukraina stred det mot folkrätten, som reglerar hur stater ska agera mot varandra. Men vad händer när ett land struntar i reglerna?
-
Kan Putin ställas inför rätta för invasionen?
Redan före det storskaliga angreppet på Ukraina den 24 februari 2022 begick Ryssland flera grova brott mot folkrätten, konstaterar forskare inom juridik.
-
Experters roll utmanas när händelser filmas
Övervakningsfilmer och videosekvenser används allt oftare som bevis i till exempel brottsutredningar eller idrottsmatcher. Men vem har rätt att tolka det som visas och avgöra vad som är sant?