Livsmedel

Storpack får oss att köpa mer än vi kan äta. En tredjedel av alla livsmedel slängs i soporna. Matsvinnet måste minska och bra förpackningar kan vara ett sätt, menar forskare.

Processvatten från livsmedelsindustrin fungerar utmärkt som gödning i landbaserade algodlingar. Algerna växer snabbare och deras proteininnehåll mångdubblas. Processvatten går alltså från att vara en kostnad till att bli en resurs i livsmedelsindustrin. 

Intresset för småskalig odling av musslor och alger är stort. Men för att underlätta odlingen krävs enklare tillståndsprocesser. Det visar utvärderingen av ett pilotförsök med marina kolonilotter.

Vad sägs om braxentacos till fredagsmyset? Ett nytt projekt vill lyfta karpfiskens rykte och låta den tåga in på våra matbord igen. Samtidigt kan miljöproblem som fisken orsakar i insjöar minskas.

Naturell yoghurt är ”minimalt processad” enligt den så kallade NOVA-klassificeringen. Men i själva verket är den hårt bearbetad av industrin. Sötad yoghurt klassas däremot som ”ultraprocessad” trots att skillnaden processtekniskt är liten. 

Vi kommer att äta allt mer mat tillverkad av det vi idag slänger bort. Hela broccolin till exempel. Det menar matetnologen Håkan Jönsson vid Lunds universitet.

Det är fullt möjligt att använda proteinet från svenskodlade baljväxter för att producera växtbaserade livsmedel, som till exempelvis kött och ost. Att använda baljväxter till vegetariska alternativ skulle vara positivt både för klimatet och folkhälsan.

Tusentals vilda växter går att äta. Men några få odlade grödor står för nästan allt vi äter. Vad händer om klimatet slår ut bara en? Odlade växter som korsas med vilda släktingar kan ge fler och tåligare grödor, visar forskning.

Mycket talar för att mindre kött på tallriken är bra för klimatet. Men vad ska vi äta istället? Allra först bör vi halvera vårt intag av samtliga proteiner, anser forskare vid Lunds universitet.

Trenden med närodlad mat har vuxit sig allt starkare, och med ökad risk för pandemier lär intresset bestå. Men även alger, 3D-printad mat och virtuella besök på favoritrestaurangen kan mätta oss i framtiden. Åtminstone om man får tro forskarna.

Julmust är okej men köttbullarna ligger risigt till när det gäller klimatavtryck. Dagens julbord är grönare och mer individuellt. För det går att äta julbord och rädda klimatet samtidigt – särskilt på restaurang där vi är mindre traditionsbundna.

Sjöpung, havsborstmaskar, trollhummer, havssnäckor, tångräkor och öronmaneter – det låter mer som läskigheter än läckerheter. Men i asiatiska länder som Japan och Korea värderas många för oss främmande arter högt som delikatesser. I framtiden kan de bli självklarheter även på...

Det börjar brännas för bönderna. Odlingsmetoder och grödor måste anpassas till extremväder och varmare klimat. Klimatkrisen kommer att sudda ut gränserna mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk, menar forskarna.

Världens största fosforreserver ligger i Marocko. Landet är dessutom världens största exportör och världens tredje största producent av det livsviktiga ämnet. Deras monopol har fått EU att reagera och i Sverige letar man nu efter alternativ fosforutvinning i bland annat kiss och bajs.

Vårt behov av alternativa proteiner har aldrig varit större. När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan köper vi mer produkter av soja och andra proteinrika grödor. Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna växter.

Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller viktiga och för vegetarianer svårfångade essentiella aminosyror och därför också borde hamna på våra egna tallrikar. Forskarna håller nu på att...