Vatten

I experiment med laserljus har forskare sett hur ljus fångas i en vattendroppe. Effekterna som uppstår liknar det som sker i en atom. Upptäckten kan öka förståelsen av hur atomer fungerar, men också komma till nytta inom medicinsk forskning och analyser av vattenkvalitet.

Blåstångskogarna i Östersjön anses viktiga för att de tar upp och lagrar koldioxid från atmosfären. Men forskare kan nu visa att algerna även ger ifrån sig metan, som till viss del gör dem mindre effektiva.

Det finns en outnyttjad potential i vattenkraft, menar forskarna bakom en studie där alla vattendrag i världen har kartlagts. Stora resurser som kan möta behov av el finns i flera afrikanska länder och Himalayaregionen.

Silikonbaserad färg är bättre än kopparbaserad färg på att hålla borta påväxt från båtbottnar, enligt en studie. En god nyhet för miljön, enligt forskarna.

Diken och bäckar runt jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till åar och sjöar, vilket i sin tur kan ge algblomning. Nu har SLU-forskare vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna är störst. Målet är att åtgärder ska sättas in där nyttan är...

Sjögräs kan hejda stranderosion med upp till 70 procent, enligt en studie. Sjögräsrötterna funkar som sand-armering. Och det går att återplantera sjögräs där det har försvunnit, till exempel på Västkusten.

Kan man tvätta kläder i vatten, utan tvättmedel eller tvål, och få tvätten lika ren som annars? Det ska forskare i Malmö ta reda på. Och de försök som hittills gjorts ser lovande ut, enligt forskarna. Så här har de gjort.

När polarhaven fryser till is beror det inte bara på kall luft. Ännu viktigare är salthalten som bildar ett lock – och hindrar varmt vatten att stiga upp till ytan. Upptäckten är viktig för att förstå hur havsisen påverkar jordklotets klimat.

Plankton är lite av havens doldisar som mest är kända på gruppnivå. Men genom hologram i digitala mikroskop kan forskare nu se hur enskilda planktonceller äter, växer eller rör sig.

Det varmare klimatet märks tydligt i fjällvärlden. Ett exempel är fjällsjöarna, som blir mer näringsfattiga. Men en del av sjöarnas djur verkar bra på att anpassa sig till olika slags klimat. Det visar bottensediment som har lagrats i sjöarna under nära 6 000 år.

Att skydda områden till havs ger många fördelar, som bättre upptag av koldioxid. Det är också bra för kuster, bevarar biologisk mångfald och ökar överlevnadschanserna för djur, vilket bland annat gynnar fiskare.

Grundvatten från smältande permafrost kan forsla växthusgaser till sjöar och spä på klimatförändringarna. Och mängderna kommer att öka, enligt forskare.

Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.

Gasläckan i Östersjön, nära Bornholm, kan bli ödesdigert för havslivet. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter utsläpp har på bland annat fisk.

Odling av mikroalger kan rena Östersjöns problematiska vatten, menar kemister vid Umeå universitet som dessutom upptäckt att närvaron av salt får algerna att producera mängder av värdefulla karotenoider.

När grundvattennivåer sjunker kan fastigheter som vilar på trägrund drabbas av röta och sättningar. Och skador kan snabbt uppstå även vid en liten sänkning av vattennivån.