En ny fyrdimensionell karta över vår kosmiska hembygd
För första gången har man lyckats göra en tredimensionell karta över vårt närmaste kosmiska grannskap där tiden finns med som den fjärde dimensionen. Astronomer har mätt hur fort stjärnorna rör sig och precis i vilken riktning. De har också räknat ut hur kartan såg ut för miljoner år sedan och hur den kommer att se ut miljoner år framåt i tiden. Studien offentliggörs i dagens nummer av den ansedda tidskriften Astronomy & Astrophysics. Det är en ”kosmisk gallupundersökning” som bygger på 64 000 observationer av 14 000 sol-liknande stjärnor gjorda under tio år. Resultaten visar att ”hembygden” är en betydligt oroligare plats än man tidigare antagit.
Undersökningen har gjorts av ett team av svenska, danska och schweiziska astronomer under ledning av dr Birgitta Nordström som är knuten till Niels Bohr-Institutet i Köpenhamn och som för närvande också är gästprofessor vid Institutionen för astronomi vid Lunds universitet. Intresset i astronomiska kretsar är stort; redan före publiceringen har många hört av sig, eftersom materialet kan användas som underlag för många olika slags vetenskapliga undersökningar av Vintergatans och andra galaxers födelse och utveckling..
– För första gången kan vi studera Vintergatans historia i fyra dimensioner med ett stort och representativt material av de mest typiska stjärnorna i galaxen, nämligen de som är av samma typ som vår egen sol, säger professor Nordström. Astronomerna har hittills vanligen tvingats arbeta med relativt små stickprov, och det har också funnits en tendens att inrikta sig på mer udda och extrema stjärntyper.
– De sol-liknande stjärnorna – s k F- och G-stjärnor – är stabila och blir mycket gamla. Somliga är mer än tio miljarder år gamla – dubbelt så gamla som vår egen sol och nästan lika gamla som universum. Man har vetat en del om var stjärnorna i vårt grannskap befinner sig, men i den nu aktuella studien har man också systematiskt mätt deras hastigheter så att man kan beräkna deras banor i Vintergatan. Vidare har man noga beräknat såväl stjärnornas åldrar som förekomsten av tyngre grundämnen i dem.
– Solen rör sig runt Vintergatans centrum. Ett varv tar ca 225 miljoner år. Den har länge legat i samma bana. Däremot har vi funnit att många äldre stjärnor är långväga besökare som kommit in i vår region. De äldsta stjärnorna har de högsta hastigheterna, konstaterar Birgitta Nordström och tillägger:
– Anledningen är att de äldre stjärnorna har varit utsatta för många störningar. De kan på sin väg ha mött molekylära moln, supernovor, svarta hål, kolliderande galaxer och mycket annat. Vi har tidigare föreställt oss att utvecklingen i vår region av Vintergatan för det mesta varit ganska lugn.. Men nu ser vi att den förmodligen varit turbulent hela tiden. Med det här materialet kommer vi att bättre kunna förstå hur vår galax uppstått och utvecklats. Och en sak är klar – Vintergatans förhistoria är mer dramatisk än vi tidigare trodde.
– Gästprofessuren i Lund, som möjliggjordes av Vetenskapsrådet, har varit avgörande för detta arbete. Det är också ett exempel på gott samarbete över Öresund. En lundensisk postdoc i Köpenhamn och en dansk doktorand i Lund har gjort stora insatser när arbetet fullbordades, slutar professor Nordström.
.
Kontaktinformation
Artikeln i Astronomy & Astrophysics heter The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities and kinematic properties of ~14 000 F and G dwarfs ( vol 418, nr 3, 2004) Författare förutom Birgittta Nordström är J Andersen, J Holmberg och E H Olsen från Köpenhamn, B R Jørgensen från Lund samt M Mayor, F Pont,, S Udry och N Mowlai från Schweiz.
Birgitta Nordström nås för ytterligare information på tel +46 46 222 15 72 eller +45 35 32 54 20 eller +45 28 75 54 20 (mobil), e-post birgitta@astro.lu.se
