Forskare vid SLU pekar ut läkemedelsrester som en tidigare okänd mekanism bakom djurspridda sjukdomar. Läkemedel tas upp av råttor och kan påverka smittämnen som gnagarna bär på.
Rester av mediciner och droger når naturen via avlopp. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu undersökt förekomsten av både läkemedelsrester och smittämnen i vilda råttor. De tittade särskilt på de infektioner som råttorna kan sprida till människor.
– Vi har länge känt till att läkemedelsföroreningar påverkar arter som fiskar och fåglar. För första gången kan vi nu visa att även vilt landlevande däggdjur som råttor exponeras för läkemedelsrester och det kan få långtgående konsekvenser även för oss människor, säger Anna Jonsson Sundberg, doktorand vid SLU.
Läkemedel i råttornas hjärnor
Forskarna analyserade 152 råttor från ekonomiskt utsatta stadsdelar i staden Salvador i Brasilien. De letade efter sex olika smittämnen och rester från 97 olika läkemedelssubstanser.
– Vi upptäckte att över hälften av råttorna, 55 procent, bar på rester av läkemedel i sina hjärnor. Det handlade om flera olika typer av läkemedel, till exempel antibiotika, antidepressiva och antipsykotiska mediciner, säger Anna Jonsson Sundberg.
Vanligast var ett antidepressivt läkemedel, citalopram. Enligt studien hade råttor med ämnet i kroppen tre gånger så stor risk att bära på Capillaria-parasiter, en infektion av rundmask som kan smitta människor.
Kan öka antibiotikaresistens
Även antibiotika stack ut i studien. Det visade sig däremot kunna minska risken för vissa infektioner hos råttorna. De råttor som bar på rester av antibiotika hade 91 procent lägre risk att bära på leptospira-bakterier, en smitta som orsakar cirka en miljon allvarliga fall av leptospiros hos människor varje år.
– Det kan låta positivt, men det är det inte. Antibiotikarester i naturen är ett stort problem eftersom det kan göra bakterier mer motståndskraftiga och öka förekomsten av smittämnen som antibiotikan inte biter på. Antibiotikaresistens kan i längden innebära stora risker för människors hälsa, säger Erin McCallum, forskare vid SLU.
Kan få stora konsekvenser
Forskarna misstänker att läkemedelsresterna även förändrar råttornas beteende. I en annan studie följer de nu hur råttorna rör sig i förhållande till människor. Eftersom råttor lever nära människor, och bär på många smittämnen världen över, kan läkemedel i miljön få stora konsekvenser och påverka risken för djurspridda sjukdomar.
– Läkemedelsrester påverkar infektionsmönstren hos djuren. Våra resultat visar på en hittills okänd mekanism genom vilken läkemedelsföroreningar kan ha en effekt på sjukdomsdynamiken i städer över hela världen, säger Hussein Khalil, forskare vid SLU.
– Det här gäller särskilt för människor i städer med snabbt växande områden där sanitära förhållanden är bristfälliga, tillgången till läkemedel är begränsad, och kontakten mellan människor och vilda djur är omfattande, fortsätter han.
Sjukdomar som sprids av djur
Zoonoser är sjukdomar som sprids mellan människor och andra djur. Exempel är covid-19, hantavirus, ebola, mjältbrand och rabies. I Sverige finns bland annat sorkfeber, harpest och tbe.
Utbrotten av djurspridda sjukdomar ökar globalt. Det finns flera orsaker, till exempel att djurens naturliga livsmiljöer störs av klimatförändringar eller av mänskliga aktiviteter som skogsfällning och urbanisering.
Djur som vissa gnagare, fladdermöss, myggor och duvor kan tolerera eller gynnas av sådana förändringar. De är dessutom ofta bärare av zoonotiska smittämnen. Risken för sjukdomsutbrott ökar när djur och människor delar samma levnadsutrymme.
Vetenskaplig artikel:
Pharmaceutical Pollutants in Urban Rats Are Linked to Zoonotic Infection Risk, Environmental Science & Technology Letters.
