Fynd: 22 helt nya genetiska regioner kopplade till ökad risk för stroke. Resultaten öppnar för mer individualiserade behandlingsalternativ i framtiden, menar Christina Jern, professor vid Sahlgrenska akademin och medförfattare till studien.
Med de nya fynden har antalet kända genområden av betydelse för strokerisk trefaldigats. Resultaten visar att stroke har gemensamma genetiska influenser med flera andra hjärtkärlsjukdomar, i synnerhet högt blodtryck, men även kranskärlssjukdom samt venös tromboembolism, alltså blodpropp i vensystemet.
Forskarna har också sammankopplat resultaten med information från omfattande biologiska databaser vilket gett nya ledtrådar till mekanismer bakom stroke, och illustrerar genetikens möjligheter att ge uppslag till nya läkemedel för att förhindra och behandla stroke.
Resultaten av den hittills största genetiska studien av stroke har publicerats i tidningen Nature Genetics. Studien baseras på DNA-prov från 520.000 europeiska, nord- och sydamerikanska, asiatiska, afrikanska och australiensiska deltagare, varav 67.000 hade haft en stroke. Dessa härrörde från 29 stora studier.
Av de miljontals genetiska varianter som analyserades, visade sig 32 fristående genetiska regioner ha koppling till stroke, varav två tredjedelar var nya.
Megastroke
Studien genomfördes av forskare inom Megastroke, ett stort internationellt samarbete som startades av ”International Stroke Genetics Consortium”, ett internationellt tvärvetenskapligt samarbetsorgan med experter på strokegenetik från hela världen som har arbetat tillsammans under de senaste tio åren.
Megastrokes medlemmar omfattar forskningsgrupper från Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Japan, USA, Island, Spanien, Schweiz, Italien, Belgien, Nederländerna, Danmark, Sverige, Norge, Finland, Estland, Polen, Singapore, Australien och Kanada.
– Eftersom varje enskild genvariants påverkan på strokerisken är liten, krävs mycket stora studier för att upptäcka dessa varianter. Vår grupp har kunnat utnyttja omfattande grupper av patienter med stroke och kontrollpersoner som en mängd forskare rekryterat under de senaste åren, säger Martin Dichgans, professor i neurologi och chef för Institutet för stroke- och demensforskning, universitetssjukhuset, Ludwig-Maximiliansuniversitetet (LMU) i München och en av ledarna för den aktuella studien.
– Vi kan inte nog betona vikten av internationellt samarbete när vi studerar genetiken bakom komplexa och vanliga sjukdomar som stroke. Det omfattande samarbetet mellan olika kontinenter inom Megastroke har haft en avgörande betydelse för att kunna identifiera nya strokegener, säger Stephanie Debette, professor i epidemiologi, neurolog vid universitetssjukhuset i Bordeaux, och en annan av studiens ledare.
Kräver liv och resurser
Stroke är en av våra vanligaste sjukdomar. I Sverige insjuknar cirka 25.000 personer per år för första gången i stroke. Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar på svenska sjukhus och den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna. Globalt är stroke den näst vanligaste orsaken till dödsfall.
Trots detta är kunskapen om mekanismer bakom stroke begränsad, vilket gör det svårt att utveckla nya behandlingsmetoder. Denna studie bidrar med ny kunskap om biologiska mekanismer bakom stroke.
Majoriteten av stroke utgörs av hjärninfarkt, ischemisk stroke, som orsakas av en blodpropp. Denna kan uppkomma på flera olika sätt; genom förändringar i stora kärl, i små kärl, och i hjärtat. Forskarna identifierade genetiska varianter som påverkade var och en av dessa olika subtyper av icshemisk stroke.
De fann också varianter som bidrog till disposition för ischemisk stroke i allmänhet. Vidare fann de att vissa genetiska varianter bidrog både till både ischemisk stroke och stroke som orsakats av brustet blodkärl (hjärnbödning), två typer av stroke som man tidigare ansett ha motsatta mekanismer.
Mer skräddarsytt på sikt
Ett annat intressant resultat är att flera genetiska regioner som var kopplade till stroke överlappade med regioner som är av betydelse både för andra hjärtkärlsjukdomar såsom förmaksflimmer, kranskärlssjukdom och venös tromboembolism och för kardiovaskulära riskfaktorer, i synnerhet högt blodtryck. Dessutom fann forskarna att de identifierade generna var överrepresenterade i den typ av biologiska signaleringsvägar som dagens läkemedel mot ischemisk stroke påverkar, det vill säga själva blodproppsmekanismen.
– Resultaten från Megastroke belyser genetikens framtida potential i läkemedelsutveckling säger professor Christina Jern, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som är en av medförfattarna i studien. Vår forskningsgrupp har under många år studerat betydelsen av hemostasen vid ischemisk stroke och finner därför resultaten avseende genetiskt överlapp med tromboembolism och överrepresentation av varianter inom gener av betydelse för blodproppsbildning extra intressanta, säger hon. I förlängningen kan resultaten vara ett första steg mot att utveckla mer individualiserade och skräddarsydda behandlingsalternativ för denna ytterst komplexa sjukdom.
Den del av studien som utförts vid Sahlgrenska akademin (Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke (SAHLSIS), med Christina Jern som huvudman) har fått ekonomiskt stöd från bland annat Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, STROKE-Riksförbundet och ALF.
