Många unga slutar att ta sina adhd-läkemedel, något som kan försvåra behandlingen. Samtidigt tycks personer som medicinerar under lång tid – och i högre doser – ha en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar.
Mer än hälften av alla ungdomar, unga vuxna och vuxna som använder adhd-medicin slutar ta den inom ett år.
Bland barn, där det oftast är föräldrarna som bestämmer, avbryter något färre behandlingen. Men fortfarande hade 35 procent slutat ta sin adhd-medicin ett år efter att de började. Det visar en internationell studie som publicerats i Lancet Psychiatry.
Unga riskerar falla mellan stolarna
I studien har forskarna tittat på förskrivningsdata från drygt 1,2 miljoner patienter som startat en behandling med adhd-läkemedel i Australien, Danmark, Hongkong, Island, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och USA. Mönstret var liknande i alla länder eller regioner.
– Det är osannolikt att så många personer avbryter behandlingen på grund av att deras adhd-symtom har försvunnit, vilket betyder att den höga graden av tidigt behandlingsavbrott kan vara ett stort hinder för effektiv behandling. Vi har inte kunnat analysera de direkta orsakerna i denna studie, men vanliga skäl att avbryta medicinering är biverkningar och svag effekt, säger forskaren Zheng Chang vid Karolinska institutet som lett studien.
Unga vuxna kan hamna mellan stolarna
Högst andel avbrott i behandlingen skedde bland unga vuxna i åldern 18–19 år. Det är då de lämnar barn- och ungdomspsykiatrin och går in i vuxenpsykiatrin, en övergång som innebär risker att falla mellan stolarna. Det här är något som vården måste hantera bättre, anser forskarna.
– Man måste förbättra övergången till vuxenpsykiatrin och sprida kunskap om att problem kopplade till adhd ofta består över tid. Dessutom skulle man kunna använda nya digitala verktyg, som enkla sms-baserade inventioner, för att underlätta för personer med adhd att sköta sin medicinbehandling, säger forskaren Isabell Brikell vid Karolinska institutet.
Danmark sticker ut
Danmark sticker däremot ut i statistiken. Där slutar en betydligt lägre andel barn med sin behandling. Efter ett år hade endast 18 procent av de danska barnen slutat, jämfört med snittsiffran 35 procent.
Jämfört med Sverige och Norge är förskrivningen av adhd-läkemedel lägre i Danmark. Det kan tyda på att man bara ger läkemedel till barn med mer allvarlig adhd och störst behov, enligt forskarna.
– Sverige har en relativt hög förskrivning av adhd-preparat jämfört med många andra europeiska länder så det är möjligt att vi har en överförskrivning, säger Zheng Chang.
Fakta om adhd
Adhd är förkortning för attention deficit hyperactivity disorder. Det är är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som drabbar cirka fem procent av barn och ungefär 2,5 procent av vuxna. Vid adhd är ofta koncentrationsförmåga och impulskontroll påverkad.
Behandlingen kan bestå av en kombination av läkemedel och beteendeterapi.
Användningen av adhd-mediciner har ökat markant under de senaste två decennierna. Det har dock varit oklart i vilken utsträckning personer med adhd fortsätter att ta sin medicin och hur långtidssäkerheten ser ut när det gäller hjärt-kärlsjukdomar.
Källa: Zheng Chang, Karolinska institutet, och 1177
Högre risk för hjärt-kärlsjukdomar
I en annan studie, med över 275 000 svenska adhd-patienter, har forskarna undersökt användning av läkemedel i upp till 14 år.
De kunde då visa att adhd-medicinering under längre tid – och i högre doser än genomsnittet – är kopplat till en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Främst rör det sig om högt blodtryck och ateroskleros, det vill säga åderförkalkning eller åderförfettning.
Generellt ökade risken för hjärt-kärlsjukdom med ungefär fyra procent per år. Riskökningen var störst under de första åren och planade sedan ut. Den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdomar kunde bara ses vid något högre doser.
– Det finns en lång rad läkemedel som har kopplats till en jämförbar ökad risk för högt blodtryck när de används under en längre tid, som den vi funnit här. Som patient bör man därför inte bli orolig av dessa fynd. I klinisk praxis bör dock den förhöjda risken vägas noggrant mot de vedertagna vinsterna med behandlingen från fall till fall, säger forskaren Le Zhang.
Inget orsakssamband
Enligt Le Zhang bör läkare även regelbundet följa upp adhd-patienterna för att hitta tecken och symtom på hjärt-kärlsjukdom under behandlingens gång.
Det går dock inte att definitivt slå fast att det är adhd-medicinering som leder till ökad risk. Det skulle även kunna bero på annan medicinering, symtomens svårighetsgrad eller livsstilsfaktorer, uppger forskarna.
Vetenskapliga studier:
ADHD medication discontinuation and persistence across the lifespan: a retrospective observational study using population-based databases, Lancet Psychiatry.
Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Medications and Long-Term Risk of Cardiovascular Diseases, Jama Psychiatry.
Kontakt:
Zheng Chang, forskningsledare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, zheng.chang@ki.se
Isabell Brikell, forskningssamordnare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, isabell.brikell@ki.se
