Styrke- och konditionsträning i grupp kan minska vuxna personers adhd-symtom, visar en studie. Bild: Rick Barrett, Unsplash
Artikel från forskning.se

Texten baseras på ett pressmeddelande. Läs mer om vårt innehåll.

Regelbunden träning ger tydliga effekter för vuxna med adhd – de upplever högre livskvalitet, bättre sömn och färre symtom. Det visar en ny studie från Örebro universitet.

Lena Axelsson Svedell, legitimerad fysioterapeut vid Region Örebro län och doktorand vid Örebro universitet, har utvecklat den så kallade Start-modellen: 150 minuters träning i veckan med både styrke- och konditionsträning i grupp, ledd av fysioterapeuter inom den psykiatriska öppenvården. Nu visar en studie, som är den första randomiserade kontrollerade prövningen av ett träningsprogram för vuxna med adhd i Sverige, att modellen minskar symtomen på adhd hos vuxna.

– Start-modellen har inga kända bieffekter, bara positiva hälsoeffekter, säger Lena Axelsson Svedell.

63 vuxna med adhd-diagnos deltog i studien. De lottades till två grupper: en som tränade enligt Start-modellen och en kontrollgrupp som fick vanlig behandling för adhd. Totalt genomförde 41 personer hela programmet.

Träningen gav bättre sömn, högre livskvalitet och färre adhd-symtom

Efter tre månader kunde forskarna se att deltagarna i träningsgruppen hade minskat sina adhd-symtom kraftigt. Även sömnen förbättrades och livskvaliteten ökade.

– Det överraskade mig att alla resultat är så entydigt positiva. Jag tänkte nog att något kunde svikta lite, kanske att den klinikerskattade bedömningen kunde skilja sig från deltagarens egen upplevelse vad gäller grad av förbättring, men de är förvånansvärt samstämmiga, säger Lena Axelsson Svedell i ett pressmeddelande.

– Det överraskade mig också att vi fick positiva resultat på delskalan för symtomet ”hyperaktivitet”. I tidigare studier har man sett att träning kunnat förbättra ”ouppmärksamhet” men inte funnit evidens för att det förbättrar hyperaktivitet.

Kan användas av alla som står i kö för en adhd-utredning

Forskarna säger att resultaten visar att fysisk träning kan bli ett värdefullt komplement till medicinering och terapi – eller ett alternativ för dem som inte vill eller kan ta medicin.

– Start-modellen skulle kunna användas för i princip alla som står i kö för en utredning, det spelar ingen roll om man sedan får en diagnos eller inte – träningsprogrammet har ju inte några kända bieffekter, bara positiva hälsoeffekter. Dessutom visade sig Start-modellen ha effekt både för de som medicinerar och de som inte gör det, så det är också en effektiv tilläggsbehandling för den som inte har full effekt av sin medicinering, säger Lena Axelsson Svedell.

Ska utveckla framtidens vuxenpsykiatri

Lena Axelsson Svedell hoppas att vården tar till sig studiens resultat och erbjuder stöd i träning som en verksam och giltig metod för att minska symtom på adhd, och samtidigt öka fysisk och psykisk hälsa.

– Jag hoppas att samhället tar till sig att det är viktigt att prioritera stöd i träning som en insats, även för kommuner och i civilsamhället. Det är så värt att stötta den som inte på egen hand hittar en rutin eller fixar sin fysiska aktivitet.

Lena Axelsson Svedell har blivit utvald av Regeringskansliet att ingå i en arbetsgrupp som ska utforma framtidens vuxenpsykiatri. Arbetet drar i gång under vecka 46.

Start-modellen: Ett träningsstöd som ges inom vården

Start har utvecklats av Lena Axelsson Svedell och är ett träningsstöd som ges inom vården. Målet är att nå upp till 150 aktiva minuter i veckan.

Ansträngningsmässigt räcker det med pulszon 2, vilket motsvarar ungefär rask promenad.

Deltagarna får både träna hemma och delta på ledarledda/fysioterapeutledda träningspass på en mottagning inom öppenvårdspsykiatrin. I de ledarledda passen ingår kondition, styrka- och rörlighetsträning.

Vetenskaplig artikel:

Physical exercise as add-on treatment in adults with ADHD – the START study: a randomized controlled trial, Frontiers in Psychiatry.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera