Naturen väcker känslor – och styr hur vi hjälper pollinatörer

Våra känslor för naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi gör – och hur mycket de gynnar pollinatörer. Sambandet blir extra tydligt i städer där gröna ytor och människors kontakt med naturen minskar. Det visar forskning från Lunds universitet.

Begreppet naturrelation blir allt viktigare när forskare försöker förstå hur privatpersoners val påverkar den biologiska mångfalden i städer. En studie har nu undersökt trädgårdsägares känslomässiga koppling till naturen, deras kunskap och deras sätt att arbeta i trädgården.

Forskarna visar att just den upplevelsebaserade delen av naturrelationen – känslan av att höra hemma i naturen och tryggheten i att sköta en trädgård – spelar en avgörande roll för vilka insatser som faktiskt genomförs. Det påverkar i sin tur hur väl trädgården gynnar pollinatörer.

Våra känslor för naturen spelar roll

Anna Persson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen på Lunds universitet, menar att det inte är våra åsikter om naturen som gör störst skillnad, utan de konkreta erfarenheterna och våra känslor för naturen.

– Vi kan läsa oss till hur naturen fungerar eller ha tankar kring hur vi borde ta hand om den, men för att vi också ska agera behöver vi uppleva den. Förnuftet räcker inte på egen hand, säger Anna Persson.

Det är stor chans att den som har en god naturrelation väljer att gå ut och arbeta i trädgården även om det råkar regna, eller att personen har lärt sig att skilja ogräs från spirande trädgårdsväxter i jorden. Det är dessa vardagliga beröringspunkter med naturen som i förlängningen skapar trädgårdar med en rikare biologisk mångfald där pollinatörer trivs, menar forskarna.

Mer om studien

Trädgårdar och kolonilotter utgör upp till 30 procent av våra städers yta, och har därmed stor potential för biologisk mångfald och pollinatörer.

Studien bygger på medborgarforskning med 778 trädgårdsägare från hela Sverige i ett samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen.

Deltagarna rapporterade vilka åtgärder de gjort i sina trädgårdar och besvarade frågor om sin naturrelation och kunskap om pollinatörer.

Forskarna visar att naturrelationen påverkar:

• Antal blommande arter
• Hur länge planteringar får vara kvar
• Trädgårdens variation och växtrikedom
• Trädgårdsägarens kunskapsnivå

Dubbla risker med urbanisering

Samtidigt som trädgårdar kan bli viktiga fristäder för pollinatörer visar forskningen att den omfattande urbaniseringen i samhället kan innebära dubbla risker. Dels försvinner livsmiljöer för insekter när städer blir tätare, dels minskar människors direkta naturkontakt.

I studien kunde forskarna också se att urbaniseringen påverkar olika trädgårdsåtgärder på olika sätt. För trädgårdsängar, som ytor med högt gräs och vilda blommor, var urbaniseringen direkt negativ för pollinatörernas aktivitet. Blomplanteringar påverkades däremot inte lika tydligt. Denna skillnad visar både att urbanisering i sig är negativ för många pollinatörer och att trädgårdar i staden kan behöva andra lösningar än på landsbygden.

Långlivade planteringar gynnar pollinatörer

Studien visar att de trädgårdsinsatser som gör störst nytta har en sak gemensamt: de har funnits länge. Långlivade blomplanteringar i stadsmiljöer blir särskilt värdefulla eftersom de ger en kontinuitet i miljöer som i övrigt förändras snabbt.

I förorter och mer lantliga områden spelar däremot artrikedomen i trädgårdsängar större roll. Dessa miljöer drar nytta av att det i omgivningen fortfarande finns vilda växter och pollinatörer som kan interagera med trädgården.

Forskningen visar också att trädgårdar som kombinerar blomsterplanteringar med frukt- och grönsaksodling får fler och mer aktiva pollinatörer, en effekt som forskarna beskriver som ”habitatkomplementering”. En mångfald av växter ger helt enkelt fler tider på året då något blommar och fler typer av resurser för olika pollinatörer.

Naturkontakt i unga år viktigt för framtiden

En viktig slutsats i studien är att praktisk naturkontakt behöver värnas. Forskarna ser tydliga samband mellan upplevelsebaserad naturrelation, trädgårdskunskap och valet av åtgärder som gynnar pollinatörer. När människor inte längre lär sig att känna igen växter, förstå jord eller tolka naturens signaler förloras en kunskapsbas som tidigare förts vidare mellan generationer.

För att värna människors relation till naturen krävs insatser på flera nivåer, enligt Anna Persson. Det är till exempel viktigt att ge barn och unga bättre möjligheter till naturkontakt och naturpedagogik i skolorna.

– Tidigare forskning visar att naturkontakt tidigt i livet är avgörande. Annars riskerar vi att förlora praktisk naturerfarenhet på bara några generationer, säger Anna Persson.

Här har framför allt kommunerna en viktig roll att spela, menar hon.

– Kommunerna kan inte styra privata trädgårdar, men de kan tänka nytt för att påverka grönytor som parker och allmänningar, genom att skapa fler gemensamma odlingsytor och naturpräglade parker, säger Anna Persson.

Vetenskaplig artikel:

Residential gardeners’ nature connection and garden characteristics determine the ecological benefits of pro-pollinator interventions, Urban Ecosystems.