I Sverige har många platser förorenats med PFAS efter användning av brandskum på flygplatser. Nu har forskare från SLU mätt halter av PFAS i komjölk. I mjölk från mejerier runt om i landet fanns inga mätbara halter alls. Även på gårdar nära förorenade områden var halterna överlag mycket låga.
I Sverige finns områden som är särskilt förorenade med så kallade högfluorerade ämnen, med samlingsbeteckningen PFAS. Det har i vissa fall lett till att grundvattnet har blivit förorenat och till att människor har fått i sig betydande mängder PFAS.
Internationellt finns också exempel på mycket höga halter av PFAS i kött och mjölk från nötkreatur som har utsatts för PFAS från miljön.
Analys på 22 gårdar
För att få en bild av hur det ser ut i Sverige har en SLU-ledd forskargrupp analyserat PFAS-halterna i mjölk på 22 svenska gårdar. Gårdarna ligger mindre än en mil från platser där det har använts betydande mängder brandskum vid övningar.
Dessutom analyserades halterna av PFAS i djurens huvudsakliga dricksvatten. För att få en bild av riskerna med mjölk som säljs i butiker analyserades PFAS också i stora mjölktankar på 20 mejerier utspridda över hela landet.
Inga tecken på hälsorisker
I mejerimjölken analyserades 49 olika PFAS-ämnen, och inga mjölkprover innehöll tillräckligt höga halter för att ge utslag med de mätmetoder som användes. Det fanns alltså inga tecken på att mejerimjölk skulle utgöra en hälsorisk för konsumenter.
På gårdarna i studien, som ligger i närheten av sex kända förorenade platser i Syd- och Mellansverige, var halterna av PFAS i allmänhet mycket låga eller inte mätbara. Sammantaget bedöms resultaten spegla bakgrundsnivåer av PFAS snarare än påverkan från de aktuella förorenade områdena.
Låga halter i vatten
Halterna av PFAS var även mycket låga i de vattenprov som samlades in på gårdarna, och det fanns ingen koppling mellan halterna i vattnet på en gård och halterna i gårdens mjölk. Detta tyder på att det PFAS som korna får i sig i huvudsak kommer från andra källor än gårdens vatten.
– Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt, säger SLU-forskaren Ida Hallberg.
Fler undersökningar behövs
Gårdarna i studien täcker ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige.
– Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket, säger Ida Hallberg.
Det går dock inte att utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-kontaminering.
– Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men det finns ett behov av fortsatt PFAS-övervakning i mejeriproduktionen.
Om PFAS
Under flera årtionden har högfluorerade ämnen använts i bland annat brandskum. Eftersom ämnena praktiskt taget inte bryts ned ansamlas de i miljön i närheten av utsläppsområden.
Negativa hälsoeffekter finns för människor som har varit utsatta för en hög exponering för PFAS, till exempel ökade kolesterolvärden och ett försämrat antikroppssvar efter en viss typ av vaccination.
På grund av ämnenas oönskade egenskaper pågår idag forskning för att försöka rena dricksvatten och förorenade marker från PFAS.
Källa: SLU
Vetenskaplig artikel:
Occurrence of PFAS in Cow’s Milk: A Comparative Study of Swedish Farms near Contaminated Sites and Regional Dairy Production Facilities, Journal of Agricultural and Food Chemistry.
